Följande studie är en undersökning av den förtroendevalda revisionen - oberoendeproblematik och förbättringsförslag. Det saknas forskning gällande kommuners förtroendevalda revision, i synnerhet gällande oberoende samt inom svensk kontext. Ämnet ansågs därav vara aktuellt och viktigt att undersöka närmare. Studiens syfte är att öka kunskaperna om förtroendevalda revisorers oberoende och vilka förbättringar som kan göras för att stärka oberoendet inom kommuners förtroendevalda revision. Studien utfördes genom en kvalitativ metod och innebar fallstudier av två kommuner belägna i västra Sverige. Intervjuerna gjordes med tre olika roller inom den förtroendevalda revision som var kommunfullmäktiges ordförande, ordförande för de kommunala revisorerna och en förtroendevald revisor från respektive kommun. En revisor är enligt tidigare forskning oberoende då hen gör en objektiv bedömning av revisionen och därmed är fri från påverkan av andra parter eller faktorer. Faktorer som kan komma att påverka en revisors oberoende är moral, kognitiva eller psykologiska bias, intressekonflikter samt om revisorer agerar som opportunistiska agenter med egenintressen. De förtroendevalda revisorerna kan även påverkas av partipolitik och informella nätverk inom kommunerna. Oberoende bör inte studeras enbart ur ett finansiellt perspektiv utan som en helhet. Det nuvarande systemet kan förbättras genom revidering av lagstiftning, utbildning av revisorer, upplysningar samt bearbetning av befintliga standarder. Enligt det empiriska resultatet ska den förtroendevalda revisorn utgå från ett fristående perspektiv, vara självständiga i granskningen samt agera enligt god redovisningssed. Revisorn ska inte ha andra kommunala uppdrag, inte vara påverkad av partipolitik, inte vara i beroendeställning till någon intressent eller ha några ekonomiska intressen, då det kan påverka oberoendet. För att upprätthålla oberoendet inom den förtroendevalda revisionen så förs diskussioner mellan revisorerna, kontinuerlig kontroll av att andra uppdrag inte innehas, utbildning kring ämnet samt att de ser till att ingen utomstående part har påverkan på utfallet. Kritik av den förtroendevalda revisionen berör bristen av karantäntid mellan byte av roller, att tjänstemän inte används för administration och förvaltning, att standarder inte följs samt problematik kring rekrytering av förtroendevalda revisorer. Det nuvarande systemet kring förtroendevald revision ansågs vara fungerande, i motsatts till tidigare forskning. Dock kan Sveriges förtroendevalda revision behöva ses över för att kunna genomföra förbättringar. För att stärka oberoendet inom den förtroendevalda revisionen ansågs kunskap, utbildning och kommunikation vara av stor vikt. Slutsatserna var att den förtroendevalda revisonens oberoendet kan stärkas genom ett aktivt arbete kring densamma, att karantäntid införs mellan byte av roller och att utbildning ges för att öka intresset för revisionen samt för att öka kunskapen om oberoende och påföljder om det inte upprätthålls.

The following study is a study of the elected audit – independence problems and suggestions for improvements. There is a lack of research regarding municipalities elected audit, especially regarding independence and in the Swedish context. The topic was therefore considered to be current and important to investigate more closely. The purpose of the study was to increase the knowledge about the elected auditors independence and what improvements can be made to strengthen independence within municipalities elected audit. The study was conducted by a qualitative method and involved case studies of two municipalities in western Sweden. The interviews were conducted with three different roles within the elected audit and they were; the chair of the municipal council, the chairman of the municipal auditors and one elected auditor in each municipality. According to previous research an auditor is independent when they do an objective assessment of the audit and thereby free from the influence of other parties or factors. Factors that may affect an auditor's independence is morale, cognitive or psychological bias, conflict of interest and when auditors act as opportunistic agents with self-interest. The elected auditors can also be influenced by party politics and informal networks within the municipalities. Independence should not be studied solely from a financial perspective but also as a whole. The current system can be improved through the revision of legislation, training of auditors, enlightenment, and processing of existing standards. According to the empirical results the elected auditor shall assume from a detached perspective, be self-sufficient in the audit and act according to accounting principles. The auditor should not have other municipal assignments, not be influenced by party politics, not be in a dependency position to any stakeholders or have any financial interests, as it can affect independence. To maintain independence in the elected audit discussions are held between auditors, continuous monitoring that other assignments are not being held, education on the subject are held and they ensure that no outside party has an impact on the outcome. Criticism of the elected audit concerns the lack of quarantine time between roles, that officials are not used for administration, that standards are not followed and the recruitment problems of elected auditors. The current system regarding the elected audit was considered as functioning which is in contrary to previous research. However, the elected audit in Sweden may need to be reviewed to be able to make improvements. To strengthen the independence of the elected audit; knowledge, education and communication were factors that was of importance. The conclusions were that the independence of the elected audit can be strengthened through active work regarding independence, that quarantine time is introduces between changing roles and that education is held to increase the interest in the elected audit and to increase the knowledge of independence and penalties if not maintained.