Bakgrund: Forskning har visat på att estetiska lärprocesser kan påverka elevers motivation och bidra till kunskapsutveckling. Det finns däremot faktorer som påverkar lärarens inställning till att använda estetiska lärprocesser som verktyg i undervisningsmoment i övriga skolämnen. Delvis handlar det om det personliga intresset men även om lärarutbildningen och de resurser som lärare har att tillgå. Forskning har även visat på att det är viktigt att implementera estetiska lärprocesser i tidig ålder då det kan skapa en livslång motivation för lärande. Inom matematik finns det flera områden som är estetiska och som man med fördel kan undervisa med estetiska lärprocesser som verktyg för att nå målen. Dessa aspekter inspirerade oss till att se hur estetiska lärprocesser används i matematikundervisning både i yngre och äldre åldrar.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra om och i så fall hur estetiska lärprocesser används i matematikundervisning i förskoleklass respektive årskurs 3.

Metod: En kvalitativ studie där empirin bestod av observation och intervju med lärare i förskoleklass och årskurs 3 som gick i linje med det valda syftet. De direktiv som gavs till lärarna inför observation av undervisning var enbart att vi ville se matematiklektioner med estetiska lärprocesser. Vi inspirerades av Alvesson och Kärremans (2012) metodologiska forskningsansats, då vi formade forskningsfrågor först efter att konstruktion av data skett. Konstruktionen av data sattes i relation till vårt teoretiska ramverk, Lindströms modell för estetiskt lärande, och därigenom fastställdes studiens forskningsfrågor.

Resultat: Lärarna visade på en vid uppfattning av begreppet estetiska lärprocesser, då begreppet beskrevs i relation till både sinnliga och praktiska aspekter men även laborativt material och diskussionsuppgifter. Lindströms lärandeformer (OM, I, MED och GENOM) synliggjordes delvis vid observationerna och intervjuerna. Vår studie har kommit fram till att de konvergenta lärandeformerna var främst representerade, där lärandeformen MED var främst representerad i förskoleklass och lärandeformen OM främst representerad i årskurs 3.