Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Det man inte tittar efter ser man inte": Maktstrukturer i Margaret Atwoods Gileads döttrar och normkritisk litteraturundervisning
University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
2020 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
"You do not see what you do not look for" : Power Structures in Margaret Atwood's The Testaments, and Critical Literature Education (English)
Abstract [sv]

Bakgrund: 2019 publicerades den efterlängtade uppföljaren till Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse. I detta verk, Gileads döttrar, får läsaren återvända till Gilead 15 år senare och ges större insyn i Tanternas och Anförarnas döttrars liv i den teokratiska totalitära staten som ämnar underordna och kontrollera sina kvinnor.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka dels hur övervakningsmakt och könsmaktskildras i Gileads döttrar och dels hur Gileads döttrar men även Tjänarinnans berättelse kan användas i en normkritisk litteraturundervisning.

Teoretisk bakgrund: Analysen grundar sig i en politisk läsning med hjälp av marxistisk ideologikritik, feministisk teori och poststrukturalism, i denna uppsats benämnd med paraplybegreppet normkritisk teori. Vidare används Michel Foucaults teorier om ideologier och övervakning, Steven Lukes teori om tredimensionell makt, och Yvonne Hirdman, Simone de Beauvoir och Judith Butlers feministiska forskning. Didaktiken grundar sig i Kevin Kumashiros forskning som ligger till grund för den normkritiska pedagogiken, Judith Langers föreställningsvärldar, och Michael Warners, J. Hillis Millers och Rita Felskis syn på kritisk och okritisk läsning.

Metod: I denna uppsats genomförs en kritisk närläsning och därmed används såledesen kvalitativ ansats som vilar på den hermeneutiska traditionen av texttolkning. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och analysresultatet presenteras även didaktiska utmaningar och möjligheter i en normkritisk litteraturundervisning.

Resultat: Analysen visar att Gileads regim övervakar befolkningen för att kontrollera dem, utrota allt motstånd och alla möjliga förrädare, och för att bibehålla den patriarkala strukturen. Förutom denna reella och explicita övervakning existerar även en implicit övervakning som fungerar genom rädslan att alltid vara övervakad. Denna rädsla leder till att människorna reglerar sig själva och varandra och därmed blir övervakare själva. Vidare visar analysen att könsmaktsordningen, en totalitär patriarkal struktur, som genomsyrade Gilead redan i Tjänarinnans berättelse fortfarande existerar i Gileads döttrar. Trots att regimen proklamerar att deras främsta mål är att säkerställa kvinnans trygghet pågår en ständig exploatering av kvinnor, både den regimgodkända våldföringen på Tjänarinnorna men även den nedtystade våldföringen på Anförarnas döttrar. Tanterna förklaras även inneha en speciellposition i Gilead som ansvariga för den kvinnliga sfären. Genom att avsäga sig sitt kvinnliga syfte, att bli hustru och mor, får de makt att styra över Gileads andra kvinnor. De är således Anförarnas verktyg och den makt de innehar är därför beroende av männens makt. Slutligen visar analysen att karaktärerna är normenliga både som individer och i parrelationer både i Gilead och i det fria Kanada. Detta visar att könsrollerna, vad som anses vara kvinnligt respektive manligt, är lika naturaliserat i som utanför Gilead, även om de tar mer extrema och explicita former i Gilead. I den didaktiska delen diskuteras och illustreras hur Tjänarinnans berättelse och Gileads döttrar kan användas i en normkritisk undervisning genom tre olika teman: normenlighet, trygghet kontra frihet, och kvinnan som den Andre. I dessa teman appliceras även uppsatsens didaktiska teorier med en efterföljande diskussion kring didaktiska möjligheter och utmaningar.

Place, publisher, year, edition, pages
2020. , p. 56
Keywords [sv]
Litteraturstudier, normkritik, makt, kritisk läsning, patriarkat, didaktik.
National Category
General Literature Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-15215Local ID: EXS601OAI: oai:DiVA.org:hv-15215DiVA, id: diva2:1446172
Subject / course
Svenska
Educational program
Teacher Traning Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2020-06-24 Created: 2020-06-24 Last updated: 2020-06-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Division for Educational Science and Languages
General Literature Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 228 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf