Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fritidslärarnas perspektiv på rastverksamhet: En intervjuundersökning
Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
2019 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
Leisure teachers' perspective on recess activities (Engelska)
Abstract [sv]

Bakgrund: En utgångspunkt för detta arbete är CIF Idrottsförbund (2017) och deras studie, där presenteras att 80 procent av elever som stillasittande. På grund av detta dilemma har vi funderingar på vilket sätt fritidslärarna arbetar för att minska stillasittandet i skolan. Vi såg en potential hos fritislärarna och deras bidrag om hälsofrämjande arbete igenom att erbjuda val av rörelseaktiviteter av olika slag. Ericsson (2005) förtydligar att raster ger fritidslärare och pedagoger goda möjligheter till att observera både barns motorik och kamratrelationer. Utifrån vår erfarenhet blev vi medvetna om att rasten kan vara en del av våra uppgifter och därför är denna studie angelägen med syfte på att belysa hur fritidslärarna uppfattar rastverksamhet. Vi har under denna studie fått en bild på hur två olika skolor arbetar med sina raster och vår empiri kommer att presenteras i resultaten. Utifrån vårt resultat kommer vi göra en analys och jämförelse av vilka likheter och skillnader som finns emellan skolorna. Dessa skolor kommer vi kalla här för skola A och skola B.

Syfte: Syfte med denna studie är att få djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar för att rasterna på skoltid ska bli meningsfulla för eleverna. Samt att belysa hur vi framtida fritidslärare kan arbeta med rastaktiviteter på ett konstruktivt sätt och för att bidra till ett fortsatt lärande för elever samt skapa en livslång lust att lära.

Metod: Till studien valde vi semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi hade förberett ett antal frågor som vi ställde till sex stycken fritidspersonal som arbetar på två olika skolor. Våra frågor är riktade att ta reda på hur fritidslärarna ser på rastverksamhet och hur de resonerar kring planerade- och fria aktiviteter under skolans raster.

Resultat: De fritidslärarna som blev intervjuade arbetade utifrån olika synsätt, skola A erbjuder fri lek under sina raster och vi anser att de arbetar mer abstrakt eller omedvetet mot sina syften gällande rastverksamhet. Under fria val av aktiviteter på raster som de har, gav de beskrivning på att de arbetar aktivt med att träna elevers sociala relationer samt ger dem god omsorg som skapar trygghet och trivsel hos eleverna. Skola B arbetar mer konkret med aktiviteterna på rasterna och dessutom synliggör de Skolverkets rekommendationer genom teman i sin planering. Trots att det är aktiviteter på raster så arbetar fritidslärarna effektivt under fritidshemmets egna kapitel fyra i läroplanen. De anser att styrda rastaktiviteter stödjer elever till optimal inlärning samt främjar hälsan både fysiskt och psykiskt på bästa sätt. Då alla elever på skolan får möjlighet att röra sig under sina raster, vilket också kan motverka stillasittandet.

I vår jämförelse har vi kommit fram till både likheter och skillnader. Likheterna är att båda skolor vill uppnå samma mål dock på olika sätt. Skillnaderna är att skola A inte visar klart för oss hur de gör för att främja social gemenskap, trygghet och trivsel som de menar att den frivilliga leken gör. Fritidslärarna anser att eleverna tränar allt som möjliggör lärande, utan vuxens inblandning och de säger att man inte ska behöva vara delaktiga i elevernas lekar för att synliggöra medverkan. Skola B visar klart för oss hur planeringen ser ut som helhet och anser att strukturerade aktiviteter på raster stödjer elevers lärande samt stärker deras motorik. Fritidslärarna på skola B anger också att det ger positiva effekter hos eleverna såsom minskade konflikter, förbättrad sociala interaktion emellan elev och lärare samt ger dem mera ork för skolan.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2019. , s. 29
Nyckelord [en]
Leisure teachers, recess activities, playing, activities
Nyckelord [sv]
Fritidslärare, stillasittande, rastaktiviteter, fri lek, styrd aktivitet
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-14534Lokalt ID: EXG500OAI: oai:DiVA.org:hv-14534DiVA, id: diva2:1359603
Ämne / kurs
Utbildningsvetenskap
Utbildningsprogram
Lärarprogrammet
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2019-10-17 Skapad: 2019-10-09 Senast uppdaterad: 2019-10-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Avd för utbildningsvetenskap och språk
Pedagogiskt arbete

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 99 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf