Terms used to refer to people who use welfare services have been under change and are under continuous debate. Here, seven analytical categories from terms used in 40 mental health strategic collaboration meetings including human service organisations representatives and service user organisations representatives are analysed to study the construction of the service user in mental health. The categories were set up in relation to characteristics, how and when they were used, and who was using them. Results showed that service user representatives and professionals shared some categories; some categories differed in how they were used and had dissimilar starting points, while one group exclusively used some. The use of categories could also be divided into a collective and an individual perspective. Participants agreed on service users having complex needs but not essentially different. Service user representatives emphasised a structural perspective, a society unequipped to meet service users’ needs while respecting their citizenship. Professionals more often used the individual perspective, where the troubles service users faced were put on an individual level. Their categories were better established and thus more resilient to resistance. Most prominent were issues on service users’ independence, accountability, and collective or individual perspective.

Termer för att beskriva personer som använder sig av välfärdstjänster har förändrats och är under kontinuerlig debatt. I den här studien analyseras sju analytiska kategorier som visar konstruktioner av brukaren inom verksamhetsområdet psykisk ohälsa. Detta utifrån termer som används i 40 strategiska samverkansrådsmöten kring psykisk ohälsa med representanter från människobehandlande organisationer och brukarorganisationer. Kategorierna formades utifrån karaktäristika knutna till kategorien samt hur, när och vem som använde den. Resultaten visade att brukarrepresentanter och professionella delade användningen av vissa kategorier. De hade olika utgångspunkter då de använde vissa andra kategorier vilket innebar att de inte använde dem på samma sätt, medan ytterligare andra kategorier var bara använda av den ena eller andra parten. Hur kategorierna användes kunde också delas i ett kollektivt och ett individuellt perspektiv. Representanterna var överens om att brukare hade komplexa behov men var inte i grunden olika andra människor. Brukarrepresentanterna betonade ett strukturellt perspektiv och ett samhälle som inte var rustat att möta brukares behov och samtidigt respektera deras medborgarskap. Professionella använde oftare det individuella perspektivet i vilket problemen brukare mötte lades på individnivå. Deras kategorier var också mer etablerade och hade därmed större motståndskraft till att påverkas. Mest framträdande i studien var frågor kring ansvarighet, brukares självständighet samt kollektivt eller individuellt perspektiv.