Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Boksamtal: ett pedagogiskt verktyg i klassrummet: En kvalitativ studie om samtalets kvalitet
University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
2018 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Book conversations: an educational tool in classrooms : A qualitative study on the quality of book conversations (English)
Abstract [sv]

Att enbart använda tyst läsning i klassrummet, utan reflektion och samtal kring textens innehåll, kan hos elever utveckla en passiv inställning till läsningen (Jönsson, 2007). Att istället använda högläsning i kombination med boksamtal och tillsammans diskutera och tolka en boks innehåll kan ge elever möjligheten att lyssna till andras tankar om texten och på så vis vidga sin förståelse för böckernas värld (Lindö, 2005). 

Syftet med studien är att undersöka det pedagogiska verktyget högläsning med tillhörande boksamtal i ämnet svenska och då titta närmare på lärarens arbetssätt vid boksamtal och samtalets kvalitet. Det vill säga titta på om läraren använder texten som utgångspunkt för samtalet och vad utmärker ett boksamtal med kvalitet? Ett samtal med kvalitet kan definieras utifrån Lindös (2005) tankar om att ett bra boksamtal bör vara uppbyggt på ett givande och tagande där eleverna får utrymme att förklara egna tankar, argumentera och ta till sig andras tolkningar för att vidga sin förståelse för texten.

Metod. Studien grundar sig på kvalitativa fältstudier genom att vi har observerat tre lärare under deras lektioner då de aktivt arbetade med högläsning och boksamtal i klassrummet, samt att vi har intervjuat dem efteråt och fått lyssnat till deras egna personliga tankegångar om boksamtal. För att bearbeta det insamlade materialet valde vi Tjoras (2012) metod som utgångspunkt, vilken bygger på textnära läsning där materialet är helt styrande. Utifrån de teman som framkom ur databearbetningen delades resultatet in i fyra underrubriker; lektionsupplägg, samtalets innehåll, samtalets dilemma och boksamtalets syfte.

Resultat. Samtliga observerade boksamtal i studien visade att lärarna och eleverna hade fokus på textens innehåll i samtalen och vi fann att samtalens kvalitet låg i hur lärarna hanterade samtalens frågeställningar, alltså vilken typ av frågor som ställdes för att få igång en diskussion i klassrummet. Betydelsefullt var även hur mycket tid av lektionen som disponerades för själva boksamtalet. Med tanke på att man i skolan lägger tid på högläsning och att vi i Sverige betonar vikten av att läsa mycket, kan man fundera över varför den gemensamma läsupplevelsen som kan diskuteras via ett boksamtal inte utnyttjas bättre för att utveckla elevernas läsförståelse. Genom studiens resultat hoppas vi att fler ska kunna inspireras till att se fördelarna med arbetssättet och kunna utläsa de framgångsfaktorer vi i studien funnit, för att skapa boksamtal med kvalitet. Vi menar att trots de svårigheter som både forskning och våra respondenter tar upp, om att tiden inte räcker till och att det krävs för mycket förberedelser, visar vår studie att det inte behöver vara så svårt om läraren utgår från vad som skapar engagemang hos eleverna och arbetar utifrån en välstrukturerad metod där samtalet får stå i fokus. En nyckelfaktor tycks vara att våga frångå kontrollfrågor och låta samtalet ta den riktning som uppstår när eleverna får tänka kreativt. De får då möjlighet att lära sig att se bortom det självklara i texten och reflektera över textens innehåll och mening. Denna typ av undervisning ger möjlighet att skapa förståelse för det lästa och inte bara förmågan att kunna återge ett innehåll. Ju mer tid som läggs på samtalet desto större mening ger det för eleverna.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 43
Keywords [sv]
Läsning, boksamtal, textförståelse
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-12932Local ID: EXG500OAI: oai:DiVA.org:hv-12932DiVA, id: diva2:1250820
Subject / course
Educational science
Educational program
Teacher Traning Programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-10-02 Created: 2018-09-25 Last updated: 2018-10-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Division for Educational Science and Languages
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 114 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf