Mobbning drabbar 60 000st barn i Sverige varje år och är ett problem i skolan. Mobbare har inte bara problem i skolan utan löper också större risk till att begå våldsbrott i vuxen ålder än personer som inte mobbar andra. Syftet med denna studie är att belysa om faktorerna impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation kan ha samband med att en person blir en mobbare samt att ta reda på om det finns några skillnader mellan killar och tjejer i dessa eventuella samband. En kvantitativ studie är gjord med datamaterial från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) våg 3 där 1324 ungdomar i åldrarna 13–17 år ingår. Resultatet påvisar att det genom självrapporterat och självskattat beteende finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra, våldsbenägenhet samt föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars frågande och ett negativt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra och föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars vetskap och barns berättande

Bullying affects 60,000 children in Sweden every year and is a problem in school.Not only do bullies have problems at school but also runs a greater risk of committingviolent crimes at an adult age than people who do not bully others. The purpose ofthis study is to highlight whether impulsivity, violence and parenting communicationcan have relationships with bullying and to find out if there are any differencesbetween boys and girls. A quantitative study was made based on data from LoRDIA(Longitudinal Research on Development in Adolescence) wave 3, where 1324 youngpeople aged 13-17 were included. The result shows that based on self-reported andself-assessed behavior there is a positive statistically significant relationship betweenbullying others, violent behavior and parenting communication in the form ofparental solicitation, and a negative statistically significant relationship betweenbullying others and parenting communication in the form of parental knowledge andchild disclosure.