Bakgrund: Barnlitteratur har under många år varit i fokus i diskussioner om genuskonstruktioner. Diskussionerna har grundat sig i huruvida barnböcker förstärker eller utmanar traditionella genusmönster. Martin Widmarks serie om LasseMajas Detektivbyrå är en favorit hos många barn och unga, och det finns många åsikter om hur Widmark väljer att framställa stereotypa genuskonstruktioner hos karaktärerna i sina böcker. Med tanke på att det har skett en utveckling och förändring i samhället samt i barnlitteraturen när det gäller genus, vill vi ta reda på om det även har skett en förändring mellan ett av Widmarks första verk, Hotellmysteiet (2002), jämfört med hans sista, Slottsmysteriet (2017). Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera två böcker ur Widmarks bokserie LasseMajas Detektivbyrå för att se hur genuskonstruktioner framställs, samt undersöka om de har förändrats över tid inom samma serie. Metod: Den metod vi använder oss av i arbetet är textanalys. Vi har valt textanalys för att vi ska kunna läsa och tolka texten utifrån det perspektiv vi valt att fokusera på, nämligen hur genuskonstruktioner framställs. För att kunna synliggöra det här behöver vi kunna gå djupare in i texten och analysera språket, vilket vi kan göra med en jämförande textanalys. Resultat: De aspekter vi främst analyserat verken utifrån är karaktärernas egenskaper med fokus på kön, vem av huvudkaraktärerna som anses mest intelligent utifrån vad deras handlingar leder till, samt kopplingar mellan karaktärernas yrken och kön. Vi har kunnat konstatera att det inte har skett någon tydlig förändring i det senare verket jämfört med det första, utifrån de aspekter vi har studerat. Vissa delar i den senaste boken, Slottsmysteriet (Widmark 2017), tyder på en utveckling från traditionella genusmönster till mer gränsöverskridande. Å andra sidan har vi samtidigt funnit delar som talar för motsatsen, alltså att Hotellmysteriet (Widmark 2002) utmanar traditionella genusmönster betydligt mer än Slottsmysteriet.