Bakgrund: Hållbar utveckling och Grön Flaggkonceptets pedagogiska verktyg förekommer allt mer runt om i Sverige där vi idag har ungefär 2600 förskolor anslutna till konceptet sen det grundades i Sverige 1996 (Håll Sverige Rent, u.å).  Hur konceptet tolkas och används i verksamheterna kan skiljas åt, även om det i grund och botten utgår från samma gemensamma mål och riktlinjer som framgår i Grön Flaggkonceptet. Björklund (2014) framhåller miljöproblemen som ett allt större problem i dagens samhälle, därav så behöver man försöka stoppa klimatpåverkan i så tidigt skede som möjligt. Detta kan ske genom att börja lära barnen om miljön i så tidig ålder som möjligt.  Dock kan undervisningen se olika ut hur man arbetar med de olika delarna inom hållbar utveckling. Anledningen till att arbetet inom Grön Flagg kan se så olika ut beror delvis på att barnens intressen och delaktighet går före och styr vart fokuset hamnar i konceptet och tydligt framställas vid dokumentation, detta istället för att pedagogerna styr riktningen och barnens intressen kommer som andrahand (HSR, u.å). Öztürk och Olgan (2016) och Reunamo och Suomela (2013) anser dock att det kan bli skillnader i hur man arbetar med den hållbara utvecklingen utifrån ens egna förkunskaper om ämnet eller ens egna intresse, vilket gör att undervisningen kan se väldigt olika ut. Även om viss planering är möjlig ska man som pedagog kunna vara flexibel och ändra sin planering utifrån barnens riktade fokus så deras intressen kan tas tillvara på. I denna studie kommer vi undersöka hur pedagoger uppfattar arbetet kring Grön Flagg och hur lärande kring hållbar utveckling kan se ut i dessa verksamheter som använder sig av detta koncept. Eftersom vi anser att hållbar utveckling är ett alltmer omtalat ämne och Grön Flaggkonceptet ses som ett verktyg som allt fler och fler använder sig av, vill vi bidra med en studie som fokuserar på just dessa förskolor då vi saknar forskning som riktar sig specifikt mot Grön Flagg förskolorna och hur arbetet med detta konceptet kan se ut, samt pedagogernas egna perspektiv kring hur konceptet kan se ut.  

 Syfte: Den här kvalitativa studien fokuserar på att få fram hur verksamma pedagoger lyfter hållbar utveckling utifrån det pedagogiska verktyget Grön Flagg. Vi undersöker även hur de arbetar och använder sig av konceptet i verksamheten med barnen såväl praktiskt som teoretiskt.   Metod: Vårt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer där tre pedagoger deltagit från en förskola och fyra andra pedagoger deltagit från en annan förskola. Båda förskolorna är med i Grön Flaggkonceptet.  Resultat: Resultatet belyser svaren vi fick utifrån intervjuerna där vi har strukturerat svaren i fem områden som blev: lära barnen lära sig, vår framtid är barnen, bakomliggande faktorer, miljömedvetet lärande och Grön Flagg. Det framgår bland annat i studien att arbetet med Grön Flaggkonceptet är lätt att ta del av och är ett givande arbetssätt som kan ge positiva följder för utvecklandet av kompetensen inom hållbar utveckling hos barn, där lärande och förståelse kan ske om förutsättningarna finns och man kan ta tillvara på dem. I samtliga intervjuer kunde vi tolka svaren att som pedagog bör du kunna anpassa aktiviteter efter barnens intressen, samt ålder utifrån de erfarenheter och kunskaper du besitter. Detta är dock inte alltid är så simpelt då det dels efterfrågas mer utbildning inom hållbar utveckling ämnet, men om ditt egna intresse för ämnet saknas kan det bli svårt att finna motivation att lära ut det, samt att ge ett givande lärande för barnen om du själv inte är engagerad.