Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter hos enspråkiga och flerspråkiga elevers uppfattningar om sin läsinlärning. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett kognitivt perspektiv utifrån Piaget. Läsning kan sammanfattas som bestående av två faktorer som samspelar; avkodning och förståelse. En annan faktor som påverkar elevers läsinlärning är deras motivation till att lära sig läsa. Studiens metod var semistrukturerade gruppintervjuer. Studiens empiriska material innehöll sju gruppintervjuer med sammanlagt 16 elever som gick i årskurs ett, hälften av eleverna var enspråkiga och hälften var flerspråkiga. Resultatet visar att både de enspråkiga- och de flerspråkiga eleverna var medvetna om den praktiska avkodningsprocessen och kunde förklara hur de gjorde när de läste, dock hade de olika uppfattningar om läsförståelsen. De enspråkiga eleverna uppfattade inte förståelsen som viktig och de hade svårigheter att tala om förståelsen i förhållande till läsning. Medan de flerspråkiga eleverna uppfattade att förståelsen hade betydelse i läsning och gav många exempel varför förståelsen var viktig när de läser. Resultatet visar även att de enspråkiga- och de flerspråkiga eleverna hade olika motiv till varför de ville lära sig läsa. De enspråkiga elevernas motiv kopplades till upplevelser, de ville lära sig läsa på grund av att kunna högläsa som vuxen samt att ta körkort. Medan de flerspråkiga elevernas motiv kopplades till information och självständighet, de ville lära sig läsa för att kunna arbeta som vuxna samt för att bli självständiga läsare. Denna studie är viktig för verksamma lärare som arbetar i klasser med elever som har olika språkiga erfarenheter för att den lyfter skillnaderna och likheterna mellan några enspråkiga- och tvåspråkiga elevers uppfattningar om deras läsinlärning samt varför de läser.