Idag uppskattas att cirka fem procent av alla skolbarn i Sverige har ADHD. Symtomen yttrar sig som överdriven hyperaktivitet, impulsivitet samt koncentrationssvårigheter, vilket kan medföra stora problem både i skolan, hemmet och i sociala sammanhang. Bristande kunskap leder till att individer i samhället har en stigmatiserad bild av diagnosen, detta påverkar individer med ADHD negativt.

Genom att ha analyserat 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar där nyckelfynd om barn och vuxnas upplevelser av att växa upp med ADHD har plockats ut, har ett nytt resultat växt fram.

Det framkom i resultatet att när lärare och föräldrar var stöttande, accepterande, omtänksamma och hjälpsamma klarade barnen med ADHD av vardagen på ett mer hanterligt sätt. Barnen upplevde att det var enklare att fokusera i en strukturerad miljö där aktivt och kreativt lärande förekom. Fasta rutiner, regler samt struktur var något som var betydelsefullt för barnen. Vidare tyder resultatet på att det var krävande att växa upp med ADHD. Deltagarna kände sig annorlunda och hade svårt att passa in i sociala sammanhang. När omgivningen inte visade acceptans och förståelse för barnets beteende, upplevde de bland annat frustration, vilket i sin tur resulterade i konflikter och bråk. Det framkom i studien att deltagarna upplevde bristfälligt stöd och hjälp från sjukvården, och fick därför söka information om sin diagnos på egen hand. Bemötandet var viktigt för barn med ADHD och det är därför betydelsefullt att omgivningen, såväl som allmänsjuksköterskan, får en ökad förståelse och acceptans för barnets beteende. Det kan bidra till att livssituationen för individen bli mer hanterbar.

Eftersom ADHD är vanligt förekommande möter även allmänsjuksköterskan dessa barn inom vården. Genom att få kunskap om hur individer med ADHD upplever sin situation skapas en tydligare bild kring de behov som finns hos barnet. Kunskapen leder till att sjuksköterskan kan ge ett mer anpassat bemötande, stöd och information i samband med vårdandet. Syftet med denna studie var därför att belysa upplevelser av hur det är att växa upp med ADHD.

Background: Around five percent of all school children in Sweden are living with ADHD. ADHD is a neuropsychiatric disability which is manifested through hyperactivity, impulsiveness and difficulties to concentrate. As more children get diagnosed with ADHD, general nurses are required to meet these children more frequently in health care. It is therefore very important for the nurses to have good knowledge about how these children should be treated. Through increased knowledge about how children with ADHD experience their situation, a better understanding about the needs can be gained. Therefore the aim of this study was to illuminate experiences growing up with ADHD. Method: A literature-based study with analyses of qualitative studies was conducted. The analytical method was based on Friberg's five-step model. The results of a total of 10 scientific articles were compiled. Results: The result revealed three main themes and eight sub themes. The three main themes were; experiences of being different, the experiences of support and understanding from surroundings and impact from the environment. Conclusion: The result showed that the participants were affected by how they were treated by society. An accepting and understanding environment enabled the children to better manage daily life. Better understanding of ADHD by the society, including general nurses, and an increased acceptance of the children’s behavior and how they should be treated, could change their daily life in a positive way.