Bakgrund: Enligt Skolverkets (2012) rapport TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study) har svenska elever i de lägre skolåren bristande kunskaper i matematik och då framförallt inom området aritmetik. Även den PISA-undersökning som gjordes 2012 visar att svenska elevers resultat i matematik försämrats gentemot både sig själva sedan tidigare PISA-undersökningar samt våra nordiska grannländer. Då multiplikation är en viktig del inom matematiken och elever enligt McIntosh (2008) har svårt att förstå innebörden och funktionen av operationer med multiplikation kan det påverka dessa resultat. Utifrån detta ville vi få kännedom om lärares tankar och arbetssätt samt vilka svårigheter de upplever vid introduktionen av multiplikation. Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka hur lärare tänker kring och anser sig arbeta med introduktionen av multiplikationsbegreppet. Vi ville även undersöka vilka svårigheter som lärare upplever samt hur de arbetar med dessa svårigheter för att eleverna ska övervinna dem.Metod: För att få kunskap om lärares tankar och arbetssätt gällande introduktionen av multiplikation valde vi att göra en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade lärare verksamma i grundskolans årskurs 1-3 som alla hade erfarenhet av att introducera multiplikation. Vid intervjuerna använde vi oss av en intervjuguide som vi själva konstruerat med öppna och konkreta frågor.Resultat: Studiens resultat visade att alla lärare introducerar multiplikation på liknade sätt och då genom att visa på upprepad addition på flera olika sätt tillsammans med olika övningar så som hopp på tallinjen, räknesagor och bilder med hjälp av konkret material. De svårigheter som enligt lärarna kunde uppstå var att eleverna inte förstår att multiplikation är upprepad addition, förståelsen för multiplikationstecknet, skillnaden mellan multiplikator och multiplikand samt kommutativa lagen. För att övervinna dessa svårigheter arbetar lärarna på liknande sätt som vid introduktionen. De använder olika arbetssätt så som konkret material, bilder och tallinjen. Utifrån vårt teoretiska perspektiv kan vi se att lärarna arbetar mestadels med variationsmönstret generalisering, de arbetar även med kontrastering men i mindre utsträckning.