Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Olika klassrumsdiskurser och dess konsekvenser för ämneskonstruktion och lärande i religionskunskap
Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. (BUV)ORCID-id: 0000-0002-5192-6327
2015 (Svenska)Ingår i: Conference of Center for Educational Science and Teacher Research (CUL), Mötesplats CUL den 4-5 november 2015, Stenungssund, Sweden., 2015Konferensbidrag, Publicerat paper (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [no]

Olika skoldiskurser och dess konsekvenser för ämneskonstruktion och lärande

Att utbildningen på olika program i den svenska gymnasieskolan domineras av olika skolkoder och färgas av att olika sociala kategorier dominerar på olika program är väl belagt i forskning. Studier visar också att elever på yrkesprogram ges andra förutsättningar att nå ämnesplanernas kunskapskrav och utveckla sina analytiska förmågor i jämfört med elever på studieförberedande program (se t.ex. Anderson Vargas, 2014; Hjelmér, 2012; Korp, 2006; Kärnebro, 2013, Norlund, 2009).

Följande presentation är en del av min kommande avhandling Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Studien syftar till att beskriva konstruktionen av ämnet religionskunskap i klassrumspraktiken genom att identifiera och analysera de diskurser som förekom under religionskunskapslektioner, hur dessa artikulerades och vilka implikationer dessa har för konstruktionen av ämnet. Det empiriska materialet består av deltagande observationer av 125 religionskunskapslektioner på tre olika skolor, både på studieförberedande program och yrkesprogram. Diskursanalys och läroplansteori har används som analytiska redskap.

Resultatet visar att klassrummen dominerades av tre diskurser om religion och livsåskådningar, en sekularistisk, en andlig och en svenskhetsdiskurs. Men slående var också att vissa klassrum dominerades av ett privat förhållningssätt både när det gällde diskussioner av ämnesrelaterad karaktär, men även när det gällde samtal i klassrummet om andra saker. Andra klassrum präglades däremot av en mer skolorienterad akademisk diskurs. Analysen visade att båda dessa diskurser, den privata diskursen och den akademiska diskursen förekom på både yrkesprogram och studieförberedande program, men att den privata dominerade på yrkesprogrammen och den akademiska på studieförberedande program. Den privata diskursen byggdes upp genom artikulationsklustren: "Jag tror" – artikulationer i första person, Emotionella artikulationer, Reproduktion av fakta, Relationsskapande som professionell strategi och Räcker med godkänd. Den akademiska diskursen byggdes upp genom artikulationsklustren: "Vissa tror" – artikulationer i tredje person, Analys, Akademisk kunskap som professionell strategi och Måste ha A.

En implikation av att dessa diskurser präglade de olika klassrumspraktikerna var att undervisningen i termer av meningserbjudande (Englund, 1997) blev väldigt varierande trots att samma kursplan tillämpades i samtliga klassrum, vilket innebar stora skillnader i förutsättningar för lärande och utveckling av begreppsförståelse.

Referenser

Andersson Varga, P. (2014). Skrivundervisning i gymnasieskolan: Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen. Doctoral thesis. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.

Englund, T. (1997). Undervsining som meningserbjudande. In M. Uljens (Ed.), Didaktik: Teori, reflektion ovh praktik. Lund: Studentlitteratur.

Hjelmér, C. (2012). Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram. Doctoral thesis.Umeå: Umeå universitet.

Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Doctoral thesis. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Kärnebro, K. (2013). Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet. Doctoral thesis. Umeå: Genusforskarskolan, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.

Norlund, A. (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan: Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. Doctoral thesis. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2015.
Nationell ämneskategori
Religionsvetenskap Didaktik
Forskningsämne
Barn- och ungdomsvetenskap; SAMHÄLLSVETENSKAP, Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-8787OAI: oai:DiVA.org:hv-8787DiVA, id: diva2:881983
Konferens
Conference of Center for Educational Science and Teacher Research (CUL) den 4-5 november 2015, Stenungssund, Sweden.
Tillgänglig från: 2015-12-12 Skapad: 2015-12-12 Senast uppdaterad: 2019-12-02Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Kittelmann Flensner, Karin

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Kittelmann Flensner, Karin
Av organisationen
Avd för utbildningsvetenskap och språk
ReligionsvetenskapDidaktik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1322 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf