Bakgrund:

Efter att vid flera tillfällen observerat att många elever inte sett någon koppling till vad de arbetat med under lektionerna och varför de arbetat med det, trots att undervisande lärare anser att de tydliggör dessa i undervisningen, frågar jag mig själv: Hur många elever känner likadant och vad kan det ha för orsaker? Eleverna känner inte att de är delaktiga i en process mot kunskapsförvärvande utan snarare som passiva mottagare av information. Denna brist på kontext och sammanhang resulterar ofta i att eleverna känner sig omotiverade att utföra uppgifterna eller att de inte ens deltar på lektionerna.

Syfte:

Syftet är att undersöka huruvida elever är medvetna om vilka kunskapskraven är i svenskaundervisningen samt jämföra deras svar med huruvida de känner att arbetet i svenskakurserna är motiverande.

Metod:

Kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa frågor enligt rangordningsskala varav populationen består av gymnasieelever som läser svenskakurserna 1, 2 eller 3 på en viss skola. Urvalet ur populationen är 122 elever fördelade på sex klasser. Insamlad data bearbetades med programmet SPSS.

Resultat:

Resultaten har visat att det finns ett visst samband mellan omedvetenhet om kunskapskrav och bristande motivation för svenskaämnet överlag, även om fler aspekter än medvetande om kunskapskrav visade sig påverka studiemotivationen. En stor del av eleverna upplever att lärarna åtminstone ibland tydliggör vilka kunskapskrav som de arbetar med, även om det är tydligt att många av eleverna inte är insatta i vad själva kraven innebär. Därav blir slutsatsen att eleverna upplever att läraren påtalar kunskapskraven, om än möjligtvis för sällan, men att det inte ger någon effekt på elevernas motivation om de inte förstår vad kraven betyder. Konsekvenserna av att elever inte är fullt insatta i kunskapskraven är att deras studiemotivation blir lägre än de som anser sig medvetna om kunskapskraven. Dock framkom det att det är många fler aspekter som påverkar motivationen utöver kunskapskraven, nämligen hur elevens inställning till skolan i stort är, om eleverna ges möjlighet att påverka sin utbildning, om de får tillräckligt stöd, om de ser sitt skolarbete som givande för sin framtid, vilka arbetsmetoder som används och vilket värde eleverna tillmäter de kunskaper som det undervisas om.