Syftet med studien är att beskriva förhållningssätt och arbetssätt på ett boende för asylsökande ensamkommande flyktingbarn. I studien undersöks specifika arbetsmetoder och verktyg att använda sig av i socialt arbetet med målgruppen. Det undersöks även om arbetsmetoder och förhållningssätt skiljer sig i arbetet beroende på var i asylprocessen barnen befinner sig.

Studien utgår från en kvalitativ ansats med hermeneutik som teoretisk vetenskapsteoretiskt perspektiv. Studiens empiri består av semistrukturerade intervjuer med fyra informanter i form av personal på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i en anonym kommun. Med hjälp av Empowerment och KASAM har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet i studien som genomförts visar att det finns bra arbetsmetoder och verktyg i arbetet med ensamkommande barn. Framförallt i form av Empowerment och KASAM, men det finns egna verktyg hos personalen och deras arbetsmetoder. Team-träffar, struktur, tydlighet och "hitta rätt" utgör också verktyg för personalen. Detta kan delas in i teoretiska verktyg, organisatoriska verktyg, personliga verktyg samt verktyg för kvalitetssäkring. Informanterna efterfrågar verktyg vad gäller krishantering. Resultat visar även att arbetssättet skiljer sig åt i arbetet beroende på var i asylprocessen barnet befinner sig. Resultat visar att framförallt står skolan, fritidsaktiviteter och sommararbete för viktiga delar i integrationsarbetet med barnen

The aim of this study is to describe the approach and working on a lodging for asylum seeking unaccompanied refugee children. The study examines the specific methods and tools to use in social work with the target group. It also examines whether the working methods and approaches differ in the work depending on where in the asylum process the children are.

The study is based on a qualitative approach with hermeneutics as a theoretical scientific method. The study's empirical data consists of semi-structured interviews with four informants in terms of staff on a lodging for unaccompanied refugee children in an anonymous community. By means of Empowerment and KASAM have the empirical data analyzed in a content analysis

The results of the study show that there are good practices and tools in working with unaccompanied children. Especially in terms of Empowerment and KASAM, but also in tools of the staff and their working methods. Team-meeting, structure, clarity and "Finding Right" also provides tools for staff. However, the one common denominator that knowledge is lacking on is crisis management. This can be divided into theoretical tools, organizational tools, personal tools, and tools for quality assurance. The informants are demanding tools in terms of crisis management. Results also show that the approach is different in the work depending on where in the asylum process the child is in. Results show that above all stands the school, extracurricular activities and summer work for key parts of the integration work with the children