Bakgrund:

Tidigare forskning pekar på att elever i den svenska skolan oftast arbetar enskilt i räkneboken inom ämnet matematik (Skolverket, 2008). Tretter (2010) menar att elever med särskild begåvning har svårt att nå sin fulla potential i skolan eftersom läraren oftast lägger mest fokus på att hjälpa de elever som har svårt att nå målen. I läroplanerna, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan (GY11), står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, men även att elever som har svårigheter att nå målen ska ägnas särskild uppmärksamhet. I vår studie undersöker vi hur lärare anpassar undervisningen åt begåvade elever och vilka möjligheter dessa elever får att utveckla sina matematiska förmågor.

Uppsatsens syfte är att belysa lärares pedagogiska arbete med begåvade elever inom ämnet matematik i gymnasieklasser och grundskoleklasser årskurs 7-9.

Metod:

I den här undersökningen har vi gjort en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i grundskolan och tre lärare på gymnasiet har intervjuats angående deras pedagogiska arbete med begåvade elever.

Resultat:

Vi har kommit fram till att lärare har brist på tid då lärarnas uppdrag är att erbjuda alla elever en individanpassad undervisning men samtidigt ska lägga fokus på elever som har svårigheter att nå målen. Begåvade elever får därför inte den uppmärksamhet och det stöd som de behöver för att nå sin fulla potential. Dessutom saknar lärare utbildning när det gäller det pedagogiska arbete med begåvade elever då lärarutbildningen inte erbjuder någon sådan och skolledningarna inte prioriterar detta. Individuellt arbete är den arbetsmetod som dominerar undervisningen och de begåvade eleverna får ofta arbeta med svårare uppgifter