Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmäklare använt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, något som självklart är mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har länge fått kämpa med relativt lågt förtroendefrån allmänhetens sida, detta har delvis hängt ihop med att det tidigare inte fanns någotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olägenheter som upptäcktes under2006 bidrog till ett krav både från branschens och allmänhetens sida om att en nyfastighetsmäklarlag skulle arbetas fram, så att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bästa med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig på de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjänster samt upprättande av mäklarjournalen.Tillvägagångsättet har varit att intervjua fastighetsmäklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika åsikter om att branschenmådde gott av att regleras bättre, och att lagen inneburit ökad transparens. Framgår göräven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger påenskilda dåliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svårt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförändring i arbetssättet hos fastighetsmäklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsättningar för branschen att öka sitt förtroende frånallmänhetens sida i och med den nya fastighetsmäklarlagen. Det krävs dock att branschengör gemensam sak och tillsammans arbetar aktivt med att kommunicera ut innebörden avlagen.