Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället. Mitt empiriska underlag för uppsatsen bygger på material som är insamlat genom kvalitativa metoder som gruppintervjuer, enskilda intervjuer och observationer. I utredningar om romers marginalisering, upplever jag att det i allt för stor utsträckning fokuseras på "etnicitet". För att få en förståelse för hur kvinnorna förhåller sig till diskriminering och utanförskap måste vi ta hänsyn till intersektionen kön/klass/etnicitet. Vad jag har kommit fram till i min studie är att de sju kvinnorna aktivt skapar vad romskkvinna är. Eller som de själva benämner sig; Moderna romska kvinnor. De har skapat strategier för att förhålla sig till den diskriminering som de möter. För kvinnorna innebär arbete inte bara en ekonomisk förbättring, utan det leder även till jämställdhet och integration i samhället.