Bakgrund:
Läsförståelse kan ses som ett ovärderligt verktyg i tolkandet och meningsskapandet av skriven text. När elever lärt sig läsa närmar de sig alltmer läsning utifrån andra syften, det vill säga att förstå innebörden av det lästa. För att utveckla läsförståelse behöver elever få möta och arbeta med olika typer av texter och former av förståelse för att bli mer flexibla i mötet med texter och utveckla förmågan att förstå och tolka det skrivna. PIRLS är en utav flera internationella studier som mäter elevers läsförståelse. Utifrån besvarandet av frågor i anslutning till berättande texter och sakprosatexter mäts elevers kunskaper utifrån olika aspekter. Den senaste mätningen visar att svenska elevers resultat sjunkit och regeringen satsar ekonomiska medel för att öka elevernas tillgång till läroböcker och därigenom främja elevernas utveckling av läsförståelse.
Syfte:
Syftet med studien är att synliggöra hur ett urval av läroböcker i svenskämnet möjliggör utvecklingen av elevens läsförståelse.Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys där tre läroböcker inom svenskämnet för årskurs 3 har granskats och analyserats genom en framarbetad analysmodell utifrån PIRLS ramverk av förståelseprocesser.
Resultat:
Det framkommer i studien att samtliga läroböcker, i olika hög grad, behandlar PIRLS fyra förståelseprocesser. Resultatet visar även att variationer förekommer mellan vilka förståelseprocesser eleven ges möjlighet att utveckla inom berättande text och sakprosatext. Sammantaget visar studien att eleven ges varierade möjligheter att utveckla sin läsförståelse genom PIRLS förståelseprocesser beroende på vilken texttyp och lärobok vi ser till.