Bakgrund: En femtedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund, där en okänd andel är andra generationens invandrare (Statistiska centralbyrån, 2023). I denna studie så vill vi undersöka i hur just dessa andra generationens invandrare uppfattar sin identitet. Studien är avgränsad till andra generationens invandrare från balkanhalvön. Eftersom det har varit en forskningslucka i detta ämne där vi ska kunna se hur andra generationens invandrare uppfattar sin identitet så blev det ett givet val att studera. 

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka identitetsupplevelsen hos andra generationens invandrare från balkanhalvön. Vi vill undersöka hur hemmahörandet mellan två kulturer påverkar dessa unga vuxna i sin identitetsuppfattning. 

Metod: Studien är utförd genom samtalsintervjuer med åtta olika respondenter. De åtta respondenterna har via ett utskick på sociala medier velat medverka i vår undersökning. Alla åtta var tvungna att passa in i vår avgränsning som var att man var tvungen att vara mellan 18–30 år, ha minst en förälder från balkanhalvön och att respondenten ska vara född i Sverige. I vårt urval av respondenter så har vi varit noga med att ha en 50% könsfördelning samt att få en spridning mellan olika kulturer och religioner från balkanhalvön. 

Resultat: I resultatet kan vi se hur majoriteten av våra respondenter har en känsla av att de befinner sig i ett mellanförskap, mellan två kulturer och geografiska platser. Ingen utav våra åtta respondenter skulle välja att presentera sig som svenskar, de tyckte dock att svaret kunde bli annorlunda beroende på vem som frågar samt var man befinner sig. Vanliga alternativ på svar från våra respondenter var exempelvis, ”bosnier som bor i Sverige” eller ”turk”