Bakgrund: Samhällskunskap är ett ämne med omfattande innehåll och komplexitet, ämnet har av naturliga skäl en unik anknytning till elevers vardag och identitet. Denna anknytning gör ämnet utmanande och ofta emotionellt laddat. Utmaningarna består i att hantera emotionella frågor kopplade till identitet, religion, sexualitet och normativa föreställningar. Utöver denna didaktiska fråga påverkas undervisningen även av praktiska förutsättningar och styrande dokument. Trots betydelsen av emotioner i skolkontext, behandlas de ofta som sekundära i läroplanen. Emotioner beskrivs som något som kan dyka upp vid sidan om undervisningen snarare än som en integrerad del av den.

Syfte: Utifrån denna bakgrund syftar vår studie till att undersöka hur samhällskunskapslärare hanterar och bemöter emotioner i klassrummet. Vi vill belysa de didaktiska och metodiska aspekterna av att integrera emotionell pedagogik i undervisningen i samhällskunskap. Vi strävar efter att bidra med konkreta exempel på hur detta dilemma kan se ut i en svensk skolkontext och ge insikt i vilka verktyg och undervisningsmetoder som kan användas för att främja emotionell pedagogik.

Metod: Studiens data kommer att inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare i gymnasieskolan. Lärarna som intervjuas har ett intresse av att integrera den emotionella aspekten av undervisning i sin praktik. Under intervjuerna kommer vi att fokusera på lärarnas upplevelser av att förhålla sig till emotionella aspekter av samhällskunskap och hur de hanterar känsliga ämnen i sin undervisning. Svaren från intervjuerna kommer sedan att analyseras genom tematisk analys.

Resultat: Resultaten visar på att lärarna i intervjustudien har en tvådelad syn på emotioner i undervisning, ett pluralistiskt och ett instrumentellt. Resultaten visar även på att lärarna i vår undersökning betraktar emotioner som ett viktigt inslag men att de till synes tillskriver olika innebörder och funktioner, och att lärare därmed också har olika förhållningssätttill emotioner. Dessa förhållningssätt indikerar att lärare också har olika föreställningar omkunskap och lärande, och om elevers roll i lärprocessen.