Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning lärare i årskurs 3 återkopplar till matematikläxan, hur återkopplingen utformas samt hur lärare utformar och motiverar matematikläxan i årskurs 3. Tidigare internationell och nationell forskning har fokuserat på återkoppling i äldre årskurser utifrån elevernas perspektiv och effektiviteten av olika typer av återkoppling på elevers lärande. Därmed upplever vi att det saknas forskning som lyfter lärares resonemang och praktiker av matematikläxor samt efterföljande återkoppling.  

Studien är av kvalitativ ansats med intervjuer som metod för empiriproduktion. Empirin består av lärarintervjuer och en tematisk analys är utförd på materialet. Vid analysen av materialet framkom det att matematikläxan är en förlängning av matematikundervisningen och återfinns i olika format, där repetitionsläxan var den typ av läxa som var mest förekommande. Utformningen av matematikläxorna beaktar flera faktorer som elevers socioekonomiska förutsättningar, förmågor och kunskaper. Vidare identifierades fyra olika tillvägagångssätt vid bedömning och återkoppling av matematikläxorna samt två typer av återkoppling. En del lärare såg inte återkopplingen som betydande för elevernas fortsatta lärande medan andra poängterade vikten av att synliggöra elevernas progression med hjälp av återkoppling. Lärares värderingar verkar vara av betydelse för utformningen, bedömningen och återkopplingen av matematikläxan.