Bakgrund: Psykisk ohälsa inom häkten har ökat vilket kan ses som ett samhällsproblem.Psykisk ohälsa kan ha olika svårighetsgrad beroende på tillstånd och långvarighet. Individer som är isolerade i häkten kan få allvarliga psykiska besvär och tidigare forskning visar att häktade med restriktioner har en hög risk att drabbas av psykisk ohälsa. 

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur häktade personers psykiska hälsa kan främjas i häkten.

Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Analysmetoden som användes var Fribergs femstegsmodell. Databaser som användes var Cinahl och PsycInfo. Sex kvantitativa och tvåkvalitativa artiklar valdes ut och ligger till grund för denna studies resultat.

Resultat: Utifrån artiklarnas resultat framkom det tre teman: 1. Att anpassa häktesmiljön, som visar att när individer med psykisk ohälsa sätts i isoleringscell eller avskiljning påverkas deras psykiska hälsa negativt. Den anpassade häktesmiljön har visat en positiv effekt på intagnas hälsa då de inte behöver vara isolerade eller avskilda på grund av den psykiska ohälsan. 2. Att uppmärksamma psykisk ohälsa, som beskriver olika identifieringsmetoder för att uppmärksamma psykisk ohälsa i tidigt skede för att inte de intagna skall drabbas av bestående psykiska symtom. 3. Att stödja och behandla som innefattar olika behandlingsformer som har visat en positiv effekt på den psykiska hälsan genom bland annat stöttning från anställda. Olika behandlingsformer är även en viktig del i återhämtningsprocessen. 

Konklusion: Vården och miljön har en stor betydelse på individers psykiska hälsa i anstaltsmiljöer, vilket stärker behovet av att utveckla miljön och det stöd som personer i häkten får tillgång till.

Background: Mental illness in prisons has increased, which can be seen as a societal problem. Mental illness can have different degrees of severity depending on the condition and duration. Individuals who are isolated in custody can have serious mental illness and previous research shows that detainees with restrictions have a high risk of suffering from mental illness.

Aim: The aim of this study was to illuminate how mental health of the detainees can be promoted in county jails. 

Method: A literature review has been conducted. The analysis method used was Friberg's five-step model. Databases used were Cinahl and PsycInfo. Six quantitative and two qualitative articles were selected and form the basis for the results of this study.

Results: Based on the results of the articles, three themes emerged: 1. Adapting the detention environment, which shows that when individuals with mental illness are placed in solitary confinement or segregation, their mental health is negatively affected. The adapted detention environment has shown a positive effect on the health of inmates as they do not have to be isolated due to mental illness. 2. To pay attention to mental illness, which describes different identification methods for paying attention to mental illness at an early stage so that the inmates do not risk being affected by persistent mental symptoms. 3. To support and treat that includes various forms of treatment that have shown a positive effect on mental health through, among other things, support from employees. Different forms of treatment are also an important part of the recovery process.

Conclusion: The care and the environment have a great importance on the individual's mental health in institutional environments, which strengthens the need to develop the environment and the support that people in county jail have access to.