Bakgrund: Kropp och utseende, sexualitet och kärlek samt grupptillhörighet är framträdande faktorer i en ungdoms identitetsprocess. Dessa faktorer är även framträdande diskurser i Elaf Alis självbiografi Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri från hedersförtryck (2021). Karaktären Elaf växer upp i en hederskultur där hon utsätts för hedersförtryck och hedersvåld. Elafs identitetsprocess är en kamp mellan två identiteter. Denna analys ger en inblick i hur en ungdoms identitetsprocess mot bakgrunden av en gränssättande hederskultur kan se ut.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka de framträdande identitetsdiskurserna i verket i relation till bakgrunden av en starkt gränssättande hederskultur.

Metod: Den metod som används är kritisk diskursanalys.

Resultat: De gränser som hederskulturen skapar gör det omöjligt för Elaf att uppnå sitt mål, att passa in. De hedersnormer som Elafs föräldrar kräver att hon efterföljer,skapar svårigheter för henne när det kommer till hennes sexuella identitet, utseende och grupptillhörighet. Hennes föräldrar vill att hennes identitet ska upprätthålla familjens heder. Konsekvenserna av att inte följa hedersnormerna innebär både psykiskt- och fysiskt våld samt utanförskap. Elaf är medveten om vilken identitet som hon vill ha och att den inte lever upp till hederskulturens förhållningssätt. De diskurser som framträder i verket skapar problematik i förhållande till karaktärens identitetsprocess. Identitetsdiskurserna sexualitet, utseende och grupptillhörighet är vanligt förekommande underdiskurser inom hedersdiskursen och den hegemoniska ungdomsdiskursen. Den hegemoniska diskursen står som motsats till hedersdiskursen och representerar den mer förekommande identitetsprocessen bortom hederns förtryck. Elafs identitetsprocess resulterar i en kamp mellan två identiteter. En identitet som är starkt präglad av föräldrarnas hedersutövande och en hegemonisk identitet som Elaf önskar uppnå för att få vara som alla andra.