Bakgrund: När ett litet barn skapar sin uppfattning om sig själv och sin omvärld använder det bland annat de böcker hen presenterats för. Både bilderna och berättelserna som någon annan läser högt bidrar till hur barnet uppfattar saker som utseende, relationer eller normer.Forskning har visat att det saknas studier om de böcker som tas upp i förskolan. Det pratas om jämställdhet och allas lika värde, men hur väl stämmer det med budskapen i böckerna som läses för barnen i förskolan? Som förskollärare är det därför relevant att ta reda på vad vi genom böcker förmedlar till barnen. Den teoretiska grunden för studien är socialkonstruktionism där människans bild av omvärlden konstrueras i ett socialtsammanhang och där genus är benämningen på det sociala könet.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att, utifrån de till förskolor mest utlånade bilderböckerna, undersöka vilka genusnormer som återfinns i text och bild och därigenom indirekt påverkar förskolebarn.

Metod: Nio bilderböcker, vanligt förkommande på förskolor, studeras och innehållet i text och bild analyseras utifrån ett genusperspektiv. Analysen bygger på både kvantitativa och kvalitativa aspekter.

Resultat: Resultatet redovisas i fyra delar, härledda till de frågeställningar som ställts. Det framkommer att de nio analyserade böckerna är relativt könsstereotypa. Det är en klar majoritet av manliga huvudkaraktärer och utseendemässigt återfinns flera könstypiska markörer avseende kläder och färg. De aktiviteter som karaktärerna utför är oftast typiska för det kön som utför dem och likaså framkommer ett traditionellt mönster vad gäller egenskaper. Det som faller utanför det traditionella är att två av huvudkaraktärerna är ensamstående pappor, att det finns en manlig ambulanssjuksköterska, en kvinnlig polis, en manlig fröken i förskolan och totalt fem namngivna figurer där deras biologiska kön inte framgår. Därutöver har de manliga huvudkaraktärerna förhållandevis många kvinnliga egenskaper.