Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hållbar utveckling och den biologiska mångfalden: En studie om kommunernas förhållningssätt till hållbar utveckling i arbetet med den biologiska mångfalden i samhällsplaneringen.
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
2021 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
Sustainable development and biodiversity : A study of the municipalities' approach to sustainable development in the work with biological diversity in community planning. (Engelska)
Abstract [sv]

Genom att Sverige undertecknade FN:s konvention om biologisk mångfald samt Agenda 21 åtog sig riket att dels bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald, dels att sträva efter en hållbar utveckling. Globala åtaganden realiseras oftast på en lokal nivå vilket innebär att kommunerna blir en viktig aktör i miljö- och hållbarhetsarbetet, inte minst genom samhällsplaneringen.

Genom urbanisering och att vi blir fler invånare i landet så krävs det att fler bostäder uppförs för att motverka bostadsbrist. Samtidigt som detta bostadskrav finns så finns även krav att den biologiska mångfalden och övriga naturvärden ska bevaras för att uppnå en hållbar utveckling. Trots att det finns miljökvalitetsmål och hållbarhetsmål så har bara ett av sexton miljökvalitetsmål uppfyllts. Vidare kan även kommunerna själva välja vilka miljökvalitetsmål dom vill arbeta extra med beroende på kommunernas förutsättningar. En minskad biologisk mångfald leder till näringsbrist, minskad trivsel och en ökad erosionsrisk. I samhällsplaneringen blir det därför viktigt att tänka utifrån ett helhetsperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt de två utvalda kommunerna Linköping och Örebro tar hänsyn till den biologiska mångfalden i samhällsplaneringen och om detta görs utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är också att undersöka om kommunerna förhåller sig till regeringens strategi för levande städer angående grön infrastruktur samt om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet avseende den biologiska mångfalden efterföljs i kommunernas översiktsplaner. Studien har utförts genom en kvalitativ dokumentsanalys av de utvalda kommunernas översiktsplaner och tillhörande strategiska dokument som behandlar biologisk mångfald. Detta med syfte att undersöka konkreta åtgärder som kommunerna avser att utföra för att bevara den biologiska mångfalden i staden och tätorterna.

Trots att översiktsplanen inte är juridiskt bindande så är den högst vägledande inom kommunernas samhällsplanering. Översiktsplanerna visar kommunens inriktning för efterföljande planering. Vid översiktsplanering i stadsmiljöer är det särskilt viktigt att planera för gröna infrastrukturer innefattande utpekade höga naturvärden där samtliga aspekter av begreppet hållbar utveckling beaktas, såväl social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Vid detaljplaneringen är det viktigt att kommun och exploatör tar hänsyn till de utpekade naturvärdena och den gröna infrastrukturen som finns inom det område som ska detaljplaneras.

Resultatet av studien visar att kommunerna arbetar relativt lika varandra med den biologiska mångfalden med avseende på hållbar utveckling. Kommunerna har i översiktsplanerna angett att städerna ska förtätas vid befintlig sammanhållen bebyggelse. I kommunernas naturvårdsprogram och naturplan har kommunerna satt upp konkreta mål för att arbeta med bevarandet av den biologiska mångfalden och strategier för att uppnå dessa mål. Vidare visade översiktsplanerna med tillhörande dokument att grön infrastruktur var av stor vikt inom kommunernas stadsdelar. Av de utvalda detaljplanerna så visade resultatet att kommunerna beaktade den biologiska mångfalden i hög grad. Kommunerna planerade in ny bebyggelse i närhet till befintlig bebyggelse för att vara sparsamma med att asfaltera naturmark som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Vidare så undviks lucktomter genom att planera sammanhållen bebyggelse då det minskar risken för fragmentering av naturmark.

Abstract [en]

By Sweden signing the UN Convention on Biological Diversity and Agenda 21, the country undertook to both preserve and sustainably use biological diversity, and to strive for sustainable development. Global commitments are usually realized at a local level, which means that the municipalities become an important player in environmental and sustainability work, not least through community planning.

Through urbanization and that we become more inhabitants in the country, it is required that more homes are built to counteract housing shortages. At the same time as this housing requirement exists, there are also requirements that the biological diversity and other natural values must be preserved to achieve sustainable development. Even though there are environmental quality goals and sustainability goals, only one of sixteen environmental quality goals is considered to be met. Furthermore, the municipalities themselves can also choose which environmental quality goals they want to work extra with depending on the municipalities' conditions. A reduced biodiversity leads to a lack of nutrition, reduced well-being and an increased risk of erosion. In community planning, it therefore becomes important to think from a holistic perspective.

The purpose of this study is to investigate in which ways the two selected municipalities Linköping and Örebro consider the biological diversity in community planning and whether this is done from a sustainability perspective. The purpose is also to investigate whether the municipalities relate to the government's strategy for living cities regarding green infrastructure and whether ecological, economic, and social sustainability regarding biodiversity is followed in the municipalities' general plans. The study has been carried out through a qualitative document analysis of the selected municipalities' general plans and associated strategic documents that deal with biological diversity. This with the aim of examining concrete measures that the municipalities intend to carry out to preserve the biological diversity in the city and urban areas.

Although the general plan is not legally binding, it is highly indicative in the municipalities' community planning. The overview plans show the municipality's direction for subsequent planning. When planning in urban environments, it is especially important to plan for green infrastructures, including designated high natural values where all aspects of the concept of sustainable development are considered, both social, economic, and ecological sustainability. When planning in detail, it is important that the municipality and the developer consider the designated natural values and the green infrastructure that exists within the area to be planned in detail. 

The results of the study show that the municipalities work relatively equally with each other with the biological diversity about sustainable development. The municipalities have stated in the general plans that the cities will be densified with existing cohesive buildings. In the municipalities' nature conservation programs and nature plans, the municipalities have set concrete goals for working with the conservation of biological diversity and strategies for achieving these goals. Furthermore, the master plans with accompanying documents showed that green infrastructure was of great importance within the municipalities' districts. From the selected detailed plans, the results showed that the municipalities took biological diversity into account to a great extent. The municipalities planned new buildings near existing buildings to be frugal in paving natural land that has a negative effect on biological diversity. Furthermore, hatch plots are avoided by planning cohesive buildings as it reduces the risk of fragmentation of natural land.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2021. , s. 77
Nyckelord [en]
Sustainable development, community planning, municipalities, biodiversity, green infrastructure, comprehensive plans
Nyckelord [sv]
Hållbar utveckling, samhällsplanering, kommuner, biologisk mångfald, grön infrastruktur, översiktsplaner
Nationell ämneskategori
Samhällsbyggnadsteknik Miljö- och naturvårdsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-17699Lokalt ID: EXM504OAI: oai:DiVA.org:hv-17699DiVA, id: diva2:1609267
Ämne / kurs
Lantmäteriteknik
Utbildningsprogram
Lantmäteriingenjör
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2021-11-25 Skapad: 2021-11-08 Senast uppdaterad: 2021-11-25Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Av organisationen
Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik
SamhällsbyggnadsteknikMiljö- och naturvårdsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 460 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf