Bakgrund: Personer med ätstörningar upplever ett lidande och det är nödvändigt med ökad kunskap hos sjuksköterskor kring dessa upplevelser. Dessa patienter har svårigheter att skapa terapeutiska relationer med sjukvårdspersonal, vilket leder till flertal vårdtillfällen och höga vårdkostnader. Det finns olika ätstörningsdiagnoser som gemensamt karaktäriseras av kontrollförlust över ätandet, orimlig fixering kring kropp och vikt samt viktfobi. Det vårdande samtalet beskrivs utifrån caritas som kännetecknas av den medmänskliga kärleken. Forskning visar att det finns olika svårigheter för sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att föra vårdande samtal.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever det vårdande samtalet med patienter som lider av ätstörning

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Fem sjuksköterskorintervjuades. De var grundutbildade eller hade vidareutbildning inom psykiatri. De kom från östra- och västra Mellansverige samt södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Ett tema; ”frustration över svårigheten att skapa en vårdande relation” och tvåkategorier; ”svårförståeligt och komplext”, ”på jakt efter det friska” samt fem underkategorier.

Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter i det vårdande samtalet med patienter som lider av ätstörningar. De kände sig vilsna i sin profession och ifrågasatte sin kunskap kring ätstörningar som är komplexa diagnoser med både psykiatriska- och somatiska besvär. Sjuksköterskorna som önskade hjälpa patienterna upplevde frustration kring svårigheter att etablera en god vårdrelation, som är en förutsättning för att behandlingen ska ha effekt. Sjuksköterskorna bör kontinuerligt erbjudas handledning, stöd och kompetensutveckling för att det vårdande samtalet skall vara en effektiv behandlingsinsats

Background: People with eating disorders experience suffering and it is necessary with increased competence among nurses around these experiences. These patients have difficulties creating therapeutic relationships with healthcare professionals, which leads to higher admittance and higher healthcare costs. There are various eating disorder diagnoses which are commonly characterized by loss of control over eating, unreasonable fixation on body and weight and weight phobia. The caring conversation is described in the basis of caritas, which is characterized by compassion. Research shows that there are different difficulties for nurses in psychiatric care to have caring conversations.

Aim: To describe how nurses experience the caring conversation with patients suffering from an eating disorder.

Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Five registered nurses were interviewed. They were registered nurses and nurses specialized in psychiatric care. They came from the eastern- and western parts of central Sweden and south of Sweden. Data from the interviews were analyzed by qualitative content analysis.

Results: A theme; “frustration over the difficulty of creating a caring relationship” and two categories; “difficult and complex to understand”, “searching for health” and five subcategories.

Conclusion: Nurses experienced difficulties in the caring conversation with patients suffering from eating disorders. They felt lost in their profession and question their knowledge about eating disorders which are complex diagnoses with both psychiatric and somatic issues. The nurses who want to help patients experienced frustration about the difficulties of establishing a good caring relationship, which is a prerequisite for the treatment to have an effect. The nursesshould be offered continuous guidance, support, and competence development for the caring conversation to be an effective treatment