Bakgrund: På fritidshemmet förväntas barn ingå i många olika typer av sociala sammanhang varje dag. En stor del av fritidslärarens uppdrag omfattar stöttning av barns sociala utveckling (Hansen, 1999:204-211). Fritidshemmet liksom samhället i stort utgörs av en mängd olika normer som både vuxna och barn anpassar sig efter. Det finns föreställningar och idéer idag om hur ett normenligt barn ska bete sig i förskolan och på fritidshemmet (Markström 2005:160). Alla barn passar dock inte in i den ramen som normen utgör och de barnen med avvikande beteenden benämns som "speciella" (Palla 2011:79-80). Att vara "speciell" avser de barn som avviker från beteenden som anses vara önskvärda.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare talar om barns olika beteenden.

Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod eftersom undersökningen syftar till att undersöka fritidslärares resonemang kring hur de själva talar om barns olika beteenden (Trost & Hultåker,2016:15-24). Datamaterialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer med tre fritidslärare på tre olika fritidshem. Samtliga intervjupersoner innehar en fritidslärarexamen. Två av intervjupersonerna har varit yrkesverksamma i två år. Den tredje intervjupersonen har varit yrkesverksam i fem år.

Resultat: Studiens resultat visar fritidslärares berättelser om olika beteenden bland barn på fritidshemmet. Vissa beteenden framstod som mer önskvärda, som sociala barn och barn med empatisk förmåga. Medan andra beteenden framstod som mindre önskvärda som blygsel, utåtagerande och att inte bry sig om någon annan. De önskvärda/ icke önskvärda beteendena kopplas till normer för ett fungerande gruppklimat. Resultatet synliggör också att barn med icke önskvärda beteenden tenderar att få mer av fritidslärarnas tid medan barn som följer regler och de rådande normerna hamnar i bakgrunden.