Background: Mental illness is a growing problem for young adults, particularly self-harm behavior. Young adults who self-harm usually doing it because of the mental pain is strong. The intention is not to take their own life, it is a relief for the moment. 

Aim: The aim of the study was to illustrate the nurses’ approaches in meeting with young adults with a self-harm behavior.

Method: This is a literature-based study based on three qualitative articles and five quantitative articles and two mixed methods articles. The analysis was performed by Friberg´s analysis model.

Results: The nurses want to and need more knowledge in self-harm behavior. The nurses felt frustrated because they know there is more to learn. Three main themes emerged: Nurses attitudes, Nurses experiences in meeting with young-adults and nurses need of knowledge and education. The sub-themes were: attitudes, conversations with young-adults, treatment, feelings, experiences, training and to balance professional boundaries.

Conclusion: Nurses who work with self-harm behavior patient need more knowledge to help the patient become healthy and for the nurses to feel that their job is worthy. Nurses need more education about self-harm to give the right treatment. Otherwise, the patients are soon back for further care and it can be a bad cycle.  

Självskadebeteende är ingen diagnos utan ett tillstånd av psykisk ohälsa. Det har ökat globalt och forskare tror att mörkertalet fortfarande är stort. Att avsiktligt skada sig själv kan innebära, skära, bränna, riva eller utsätta sig själv för någon slags skada eller smärta för att tränga bort den psykiska smärta som kan resultera i stark ångest. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med ungdomar som har självskadebeteende. Vi är intresserade av sjuksköterskans attityder till att arbeta med ungdomar som avsiktligt skadar sig själva och hur sjuksköterskan känner inför detta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskorna känner sig frustrerade, oroade och maktlösa på grund av bristande kunskap om självskadebeteende. Det framkom att de sjuksköterskor som hade erfarenhet och utbildning, gav dem bättre självförtroende i mötet med ungdomar med självskadebeteende. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i hanteringsstrategier och olika verktyg för att kunna hantera ungdomar i deras destruktiva beteende på bästa sätt.

Att utbilda och öka kunskapen hos sjuksköterskan skulle resultera i positiva erfarenheter hos både sjuksköterskors och patienters upplevelser och attityder i mötet dem emellan. Sjuksköterskorna skulle kunna känna sig mer kunniga och våga lita på sin kunskap medan patienten skulle kunna hitta vägar till en bättre hälsa. Färre återbesök och återinläggningar skulle kunna ge de sjukaste patienterna tid för tillfrisknande om de behandlas av sjuksköterskor med god kunskap och utbildning i självskadebeteende.