Fritidslärarens uppdrag finns tydligt beskrivet i styrdokument avseende den tid de arbetar i fritidshemmet men hur tiden ska disponeras under skoltid är inte lika självklart. Då vi upplevde att det fanns en stor variation i fritidslärarnas uppgifter valde vi att undersöka vad olika fritidslärare har för uppgifter och ansvar under skoltiden. Syftet med den här studien var att ta reda på hur de rekontextualiserar (tolkar) sitt uppdrag och hur de använder sig av fritidspedagogiken i sin undervisning men även vad som förhindrar och möjliggör deras arbete.

Våra forskningsfrågor blev följande: Hur kan undervisning i skolan ske med hjälp av fritidspedagogik enligt fritidslärare? Vilket handlingsutrymme ges fritidslärare i skolans undervisning enligt fritidslärarna själva?

Studien baseras på en kvalitativ metod bestående av intervjuer och enkäter där vi undersökt fritidslärares uppfattningar om vårt forskningsområde. Vi har utgått från ett kunskapssociologiskt perspektiv med Bernsteins pedagogiska teori som grund för vår analys.

Resultatet visar på att fritidslärarna tolkar sitt uppdrag ur ett fritidspedagogiskt perspektiv där elevernas intressen och behov styr hur undervisningen ska läggas upp och där gruppen och det sociala samspelet står i centrum. Fritidslärarna tolkar fritidspedagogik som ett mer praktiskt arbetssätt som kan användas som ett bra komplement till den traditionella skolundervisningen. Det framkommer dock att fritidslärarna upplever att deras kompetens inte tas till vara på i den utsträckningen de önskar, då de ofta används som resurser och assistenter utan möjlighet att ansvara och planera sin egen undervisning. Det är rektorn som bestämmer var resurserna ska läggas vilket betyder att det är hen som har makten över hur fritidslärarens tid ska disponeras under skoltid.