The relationship between GDP-growth and Unemployment as a two-variable equation was established by Arthur Okun in the 1960´s. The equation was later called Okun´s law because it provided a fitting description of the relation between GDP-growth and unemployment. Studies in the late 2000´s has shown that the relationship is diminishing as the markets for GDP-growth and Unemployment becomes more complex.

This studies purpose is to examine the relation between GDP-growth and unemployment, and which form of GDP that explains unemployment levels the best. The authors of this paper will use three models, the difference version, the levels version and the gap version that each describes the relationship between various forms of GDP and unemployment. The countries the relationship will be tested for is Sweden and the U.S for the time period 2001-2018 by using quarterly data for the countries and see if the relationship differs between the countries and the plausible explanations on why it differs.

Results from the studies show that the relationship is best described by the levels version and that the countries in this paper don´t differ a lot from each other and the studies that was conducted by Okun in the 1960´s.

Förhållandet mellan BNP-tillväxt och arbetslöshet som en två-variabelsekvation grundades av Arthur Okun på 1960-talet. Ekvationen kom senare att kallas Okuns lag då den beskrev relationen mellan arbetslöshet och BNP-tillväxt på ett tillfredställande sätt. Studier i slutet av 2000-talet tyder på att relationen har minskat eftersom marknaden för BNP-tillväxt och arbetslöshet har blivit alltför komplex för att tolkas enbart med hjälp av två variabler.

Syftet med studierna är att undersöka sambandet mellan olika former av BNP-tillväxt och arbetslöshet, och vilken form av BNP-tillväxt som förklarar arbetslösheten bäst. Författarna till denna uppsats kommer att använda tre modeller, differens-versionen, nivå-versionen och gap-versionen som var och en beskriver sambandet mellan olika former av BNP och arbetslöshet. Länderna som förhållandet testas på är Sverige och USA. Författarna kommer genomföra regressionsanalyser för tidsperioden 2001–2018 med hjälp av kvartalsdata för länderna för att senare se om relationen skiljer sig mellan länderna och de sannolika förklaringarna om varför den skiljer sig åt.

Resultatet av studierna visar att relationen bäst beskrivs av nivå-versionen och att länderna inte skiljer sig mycket från varandra och de studier som utfördes av Okun på 1960-talet.