Bakgrund: Arbetet för en likvärdig förskola och för alla barns rätt att känna egenvärde i en narcissistisk tid kan vara svår att upprätthålla. Självkänsla kan vara ett svårdefinierat begrepp och från och med den nya läroplanen som träder i kraft 2019 är självkänsla ett nytt begrepp som ska ta plats inom den pedagogiska verksamheten. Studien grundar sig i intresset för likvärdighet och rätten att känna ett egenvärde.

Syfte: Syftet med studien är att söka kunskap om strategier förskolepersonal använder vid stärkandet av barns självkänsla, skillnader och likheter däremellan samt undersöka vilken innebörd begreppet självkänsla kan tänkas ha för personalen och vidare om föräldrars delaktighet har en betydande roll i dessa sammanhang.

Metod: Studien är av kvalitativ typ där semistrukturerade intervjuer gjorts med totalt sju personer som arbetar med olika befattningar på förskolor där majoriteten barn på förskolan haft svenska som modersmål respektive förskolor där majoriteten barn och deras föräldrar talat ett annat modersmål än svenska. Intervjumaterialet är sedan transkriberat och analyserat med hjälp av kategoriseringar.

Resultat: Studiens resultat visar på skillnader och likheter mellan enskilda intervjuer samt i variationen av mångkulturellt respektive svensketniskt. Gemensamt vid intervjuerna oavsett variation av förskola var en känsla av skam och misslyckande hos barnen vid prestationsinriktade mål. Det framkom exempelvis i språklig kontext på de mångkulturella förskolorna och vid pysselaktiviteter i svensketniska förskolor. I förskolor där barnens majoritetsspråk var svenska arbetar vissa av de intervjuade mycket för att få barnen att tro på sig själva oavsett hur deras prestation artade sig. Barnen tycker de målar fult, de kan inte göra fint pyssel och många vill gärna vara först i tävlingar, vilket är återkommande moment personalen får förhålla sig till och arbetar kontinuerligt för att avdramatisera. Där majoriteten barn talar ett annat modersmål än svenska visade intervjuerna på att mycket fokus grundade sig i att få barnen att känna en tro på sig själva i det svenska språket. Vissa barn vågar inte uttrycka sig eller prata så mycket på det svenska språket vilket genererar i strategier som teckenanvändning och bildstöd.