Bakgrund: Hedersrelaterat våld och förtryck är ett problem som för offren kan innebära psykiskt och fysiskt lidande och i värsta fall döden. Heder kan innehas som individ och vill bevaras då det ses som ett socialt kapital och detta sker genom att följa regler. För att kontrollera att reglerna följs utövas kontroll eller våld. Som konsekvens kan hedersrelaterat våld och förtryck påverka det psykiska måendet negativt och därför söker unga flickor och kvinnor hjälp utanför familjen.

Syfte: Beskriva flickors, unga kvinnors och verksamheterserfarenheter av stöd vid hedersrelaterat våld och förtryck.

Metod: En litteraturstudie har genomförts med litteratursökningar via databaserna CINAHL och PsycINFO. Urvalet resulterade i tre intervjustudier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades utifrån en trestegsmodell.

Resultat: Två huvudkategorier utformades, Stödjande verksamheter och Utsatthetens ansikte. Sex underkategorier beskrivs, Arbetssätt och skydd, Personalens dilemma, Förtroende, Familjens förtryck och påverkan, Räddning eller förlust samt Livet efter. Resultatet visade att professionella var kluvna kring vilken hjälp som var bäst. Sekretess och tillit var viktiga faktorer för offren och de stod mellan två val, frihet eller ett liv utan sin familj. Konklusion: Gemensamt för de utsatta var att de bar på en stor oro över brutna hedersnormer. De professionella bedömde hur allvarliga konsekvenserna kunde bli av ett avslöjande och agerade därefter. Studien kan bidra till att belysa funktionen och hur väl olika stödinsatser fungerar samt vad som bör utvecklas i processen i att bekämpa förtrycket.

Background: Honour-related violence and oppression is a problem which can imply mental and physical suffering for the victims and in the worst cases death. Honour can be held as an individual and wants to be preserved as it's seen as a social capital and this is done by following rules. To control if the rules are followed, control or violence is exercised. A consequence of honour-related violence and oppression could affect the mental health and therefore young girls and women seek help from others than the family.

Aim: Describe girls', young women's and the public sector experiences of support in honour-related violence and oppression.

Method: A literature study was done with searches through the databases CINAHL and PsycINFO. It resulted in three interview studies with a qualitative approach. The studies were analyzed with a three step model. Result: Two main categories were designed, Supporting activities and The face of vulnerability. Six subcategories are described, Working methods and protection, The staff's dilemma, Trust, The family's oppression and impact, Rescue or loss and Life after. The result showed that professionals were insecure about which help was the best. Confidentiality and trust were important factors for the victims who stood between two choices, freedom or a life without their family.

Conclusion: The victims had in common that they were worried about the broken rules against their family's honour. The professionals judged how serious the consequences could be and acted from there. The study can contribute to illustrate the function and how well different support efforts work and what should be developed in the process to fight repression.