Bokföringsnämnden (BFN) beslutade den 13 februari 2004 om en modifierad riktning på arbetet med normgivning. En av anledningarna till detta var att regelverket blivit väldigt omfattande p.g.a. tidigare sätt att ta fram normgivning. Ytterligare ett skäl till beslutet var att eftersom det fanns möjlighet för företag att välja rekommendationer från olika normgivare, gavs det tillfälle att välja vilket resultat de vill redovisa vilket innebar att information som de onoterade bolagen presenterade kunde vara svårtolkad. Detta utmynnade i framtagandet av BFN:s kategoriregelverk som delar in Sveriges företag i fyra kategorier utifrån företagets storlek, där varje enskild kategori har ett eget regelverk som innehåller samlade och heltäckande allmänna råd. I och med införandet av dessa K-regelverk kan mindre företag välja mellan regelverken K2 och K3.

Syftet med denna studie är att visa på redovisningsprofessionens erfarenheter av vilka faktorer som var avgörande för mindre företag när de valde mellan dessa två K-regelverk samt att få en förståelse för hur företags redovisningsval går till. Studien visar också respondenternas åsikter om BFN:s kategoriregelverk och dess påverkan på redovisningen i mindre företag, respondenternas åsikter om principbaserade regelverk respektive regelbaserade regelverk samt deras synpunkter på K2 respektive K3.

Ett interpretivistiskt synsätt har använts med avsikten att få fram redovisningsprofessionens egna åsikter och erfarenheter. Vidare har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Studiens primärdata har samlats in genom intervjuerna medan dess sekundärdata har erhållits genom vetenskapliga artiklar, facklitteratur och hemsidor. De teorier som har kopplats till studiens problemområde, d.v.s. hur företags redovisningsval går till, är Positive Accounting Theory (PAT), Institutional Theory (IT) samt forskning kring val mellan regelbaserade kontra principbaserade teorier.

Studien har visat att mindre företag ofta förlitar sig på redovisningsprofessionens kompetens och råd när det kommer till redovisningsval. Dessutom kan det konstateras att många företag har fokus på enkelhet och att de själva ska behöva göra en sådan liten insats som möjligt. Företagsbransch och speciella förutsättningar har betydelse för hur de väljer. T.ex. är vissa specifika redovisningsregler avgörande, huvudsakligen för företag med lite mer komplicerade förhållanden, såsom t.ex. komponentavskrivning för fastighetsföretag, möjligheten i K3 att värdera finansiella tillgångar till verkligt värde samt aktiveringsförbudet för egenupparbetade immateriella tillgångar som påverkar innovationsföretag.

Redovisningsprofessionen behöver generellt bli bättre på att förmedla innebörden av de olika regelverken till företagen men också på att informera om att det faktiskt finns en möjlighet att välja regelverk.

On February 13, 2004, Bokföringsnämnden (BFN) decided on a modified direction on the work on norming. One of the reasons for this was that the regulatory framework was extensive due to previous ways of producing norms. Another reason for the decision was that since there was an opportunity for companies to choose recommendations from different norm providers, it was given the opportunity to choose which result they would like to report, which meant that information presented by the unlisted companies could be difficult to interpret. This resulted in the development of BFN's category rules, which divide Sweden's companies into four categories based on the size of the company, where each individual category has its own regulations that contain comprehensive general advice. With the introduction of these K-regulations, smaller companies can choose between the regulations K2 and K3.

The purpose of this study is to show the accounting profession's experiences of which factors were decisive for smaller companies when choosing between these two K-regulations and to gain an understanding of how companies' accounting choices go. The study also shows the respondents' views on BFN's category rules and its impact on the reporting in smaller companies, the respondents' views on principle-based regulations and rule-based regulations as well as their views on K2 and K3, respectively.

An interpretivist approach has been used with the intention of presenting the accounting profession's own opinions and experiences. Furthermore, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used. The primary data of the study has been collected through the interviews, while the secondary data has been obtained through scientific articles, non-fiction literature and websites. The theory that has been linked to the problem area of the study, i.e. the way in which corporate account-ing choices go, are Positive Accounting Theory (PAT), Institutional Theory (IT) and research on choices between rule-based and principle-based theories.

The study has shown that smaller companies often rely on the accounting profession's expertise and advice when it comes to accounting choices. In addition, it can be stated that many companies focus on simplicity and that they themselves need to make as small an effort as possible. The business sector and special conditions at the companies are important for how they choose. For example, certain specific accounting rules are crucial, mainly for companies with slightly more complicated conditions, such as component depreciation for real estate companies, the possibility in K3 to value financial assets at fair value and the activation ban for self-generated intangible assets that affect innovation companies.

Generally, the accounting profession needs to be better at conveying the meaning of the different regulations to the companies, but also on informing that there actually is an opportunity to choose regulations.