In society today, it is possible to distinguish that the notion of self-esteem is regarded as a potential catalyst for success amongst other factors that can predict successful outcomes. This can be observed in some of the societal institutions in Sweden but primarily this can be observed in media and with laypersons. Therefore, it is highly relevant to investigate the concept of self-esteem, however this study emphasises the more performance-oriented description of self-esteem; self-efficacy. The aim of this essay is to investigate self-efficacy and discern if and how susceptible self-efficacy is to positive or negative feedback in relation to feedback on a cognitive performance. In addition, this study will also investigate if there is a connection between self-efficacy and McCrae & Costa´s Big Five personality-trait model. Inspired by theorist Bandura, the study consisted of an online questionnaire that included validated cognitive and personality questionnaires. The study then attempted to affect the participants sense of performance on these tests through positive or negative feedback to investigate whether this affected their self-efficacy. The participants were chosen through the usage of social media and consisted of 296 individuals. The majority of these were female between 18-30 years old. The collected data was analysed in order to find statistical significance for the measured variables. The results concluded that the manipulation did not affect the participants self-efficacy, however, a statistically significant difference was discovered regarding the individuals’ attitude to their own competence. In addition, personality showed strong correlations with self-efficacy which implies that self-efficacy is more similar to that of a personality trait. The results also illustrate that self-efficacy could not be affected by this particular external factor.

I dagens samhälle kan man urskilja en indikation på att självförtroende ses som en framgångsfaktor. Denna föreställning är möjlig att observera i vissa samhälleliga institutioner som skolväsendet men framförallt i media och hos lekmän. På grund av detta är det högst relevant att undersöka begreppet självförtroende och vad som påverkar detta koncept. Den mer akademiska termen för den aspekt av självförtroende som denna studie ämnar undersöka är dock begreppet självtillit. Syftet med studien är att undersöka hur lättpåverkat självtillit faktiskt är och vilka faktorer som påverkar denna. Ett ämnesområde som inkluderades i denna studie är personlighetspsykologi vilket inkluderades då forskning har visat att ett flertal aspekter av en individs liv potentiellt kan förklaras genom dennes personlighet. Därför skulle kunna personlighetspsykologi kunna ha ett samband med självtillit. Studiens metod inspirerades av teoretikern Bandura och utgjordes av en kvasiexperimentell online-enkät, spridd via sociala medier. Enkäten bestod av validerade kognitiva och personlighetstester där studien undersökte om deltagarnas 3 självtillit påverkades av positiv eller negativ feedback på deras kognitiva prestation. Data bestående av 296 deltagare där majoriteten var kvinnor mellan 18–30 år analyserades för att finna indikationer på om självtillit kunde påverkas. Resultaten visade att manipulationen inte hade en signifikant påverkan på deltagarnas självtillit. Däremot hittades en signifikant skillnad i huruvida individerna kände sig mer eller mindre kompetenta efter genomförd enkät vilket indikerar att attityden till den egna kompetensen är lättare att påverka. I tillägg påvisade studien ett samband mellan personlighetsdrag och självtillit, framförallt mellan dragen Neuroticism, Extroversion och Samvetsgrannhet. Detta antyder att självtillit påverkas mer av personligheten och inte påverkas av kortvariga externa faktorer som manipulerande feedback.