Föreliggande studie har ämnat undersöka hur skolan fungerar på den marknad som den, sedan reformerna under 1990–2000-talen, numera existerar på. Fokus för studien har legat på hur en kommunal gymnasieskola i Borås väljer att marknadsföra sig, och hur några av de verksamma lärarna anser sig påverkas av den marknadsföringen.

Studien har ett tudelat syfte. För det första ämnar studien göra en diskursiv undersökning av det material som skolan officiellt går ut med för att marknadsföra sig. För det andra ämnar studien undersöka hur den marknadsföringen (och självbilden) påverkar de verksamma lärarna. Studien bedrivs som en fallstudie som metodisk härstammar från den kritiska diskursanalysen och multimodal analys. Inbyggt i studien är också samtalsintervjuer med två verksamma lärare.

Resultatet visar tendenser till att de verksamma lärarna påverkas av skolans självbild genom att de dels får vidareföra den till tilltänkta elever genom besöksdagar, men att lärarna visar tendenser till att uppskatta detta eftersom informanterna i viss mån anser att gott arbete bör premieras, även om det kan påverka andra aktörer på marknaden negativt. Studien har visat tendenser till att skolans självbild präglas av en marknadsliberal och bitvis konservativt präglad diskurs som premierar ett högpresterande beteende, varpå det också är sådana elever som är skolans "typelev" – något som också går ut över både lärarna och eleverna, då detta sållande av elevgrupper potentiellt kan innebära att undervisningen i landet inte blir likvärdig.