Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka pedagogers förhållningsätt och erfarenheter när det gäller de yngsta barnens förutsättningar och möjligheter till inflytande i förskolans vardag. Studien syftar därmed till att besvara frågeställningarna; Vad anser pedagoger har betydelse för att de yngsta barnen ska få inflytande i förskolans vardag? Vilka möjligheter och hinder upplever pedagoger att det finns för att realisera detta? Tidigare forskning visar att pedagoger uttrycker att inflytandearbetet med de yngsta barnen är svårt då de yngstas sätt att kommunicera skiljer sig från äldre barns. De har också vissa gånger svårt att se hur demokratiuppdraget kan omsättas i praktiken i relation till de yngsta barnen. Då de yngsta barnen främst kommunicerar icke verbalt visar forskningen att pedagogernas arbete till stor del handlar om att tolka och vara lyhörda för det barnen kommunicerar men även att detta är något som påverkar huruvida barnen själva känner att de har inflytande. För att besvara studiens frågeställningar användes fokusgruppsintervjuer som metod där pedagoger tillsammans, utifrån olika påståenden, fick samtala om de yngsta barnens inflytande. För att få en djupare förståelse för hur resultatet kan förstås, har resultatet också analyserats utifrån begreppen erfarenhet och kommunikation som hämtats ur livsvärldsfenomenologin. Studiens resultat visar att pedagogers definition av begreppet inflytande påverkar hur inflytandearbetet omsätts i praktiken och i sin tur vilka förutsättningar för inflytande som de yngsta barnen ges i förskolan. Resultatet visar även att pedagogers vilja i att närma sig barns perspektiv och att pedagoger riktar blicken mot barns handlingar för att få syn på det som kommuniceras, är en viktig del i ett inflytandearbete med de yngsta barnen. Resultatet visar även att förskolans rutiner kan användas som situationer för gemenskap där barnen kan ges möjlighet att påverka sin närmsta situation i meningsfulla sammanhang.