Forskning visar vikten av att elever får använda sina matematiska färdigheter och själva avgöra vilka matematiska strategier som är lämpliga för att lösa matematiska problem. Det finns också forskning som belyser hur stor vikt som läggs på de läromedel som används i skolan och hur det påverkar lärares undervisning i klassrummet. Det finns också flertalet definitioner av problemlösningsuppgifter och flera strategier som med fördel kan användas för att lösa dem.  Syftet med studien är att undersöka problemlösningsuppgifter i två läromedel som används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 som är utformade efter den nu gällande kursplanen i matematik. Studien undersöker två frågeställning vilka lyder enligt följande; Hur stor andel av problemlösningsuppgifterna i läromedlen kan kategoriseras som övriga problem och rika problem? På vilket sätt bidrar läromedlen till elevers förmåga att använda olika strategier för problemlösning? Genom att göra en kvantitativ analys av böckerna utifrån en definition av problemlösningsuppgifter har andelen uppgifter som stämmer överens med den kunnat urskiljas. Utifrån denna analys har också uppgifterna analyserats kvalitativt för att urskilja vilka strategier som förespråkas och hur dessa kommuniceras i läromedlen.  Studien visar att en stor del av de uppgifter som benämns som problemlösning stämmer överens med den valda definitionen och att flertalet strategier representeras och behandlas i läromedlen. Studien visade också en skillnad mellan läromedlen, främst när det gäller det totala antalet uppgifter.