En traditionell fastighet sträcker sig både uppåt och neråt så långt den går att utnyttja. Av den anledningen krävs medgivande från fastighetsägarna när en ledning eller annan anordning ska dras fram. Rättighet till utrymmet måste säkerställas juridiskt. Syftet med studien är att beskriva på vilka sätt juridiska rättigheter till utrymme för avloppstunnlar kan säkras samt att analysera ledningsrättslagens tillämplighet på avloppstunnlar. Som exempel i arbetet används Trollhättans avloppstunnlar som är ett ca fyra mil långt system, vars sträckning går genom 400 fastigheter, där rättigheterna för utrymmet inte är säkrat.

En undersökning har genomförts som visar att avtals- och officialservitut, 3D-fastighet och ledningsrätt används för avloppstunnlar i Sveriges kommuner. Dessutom är nyttjanderätt ett möjligt alternativ, men mindre lämpligt för avloppstunnlar då det är begränsat i tid. För avtalsservitut är tiden obegränsad, men på samma sätt som för nyttjanderätt har det ett svagt rättsligt skydd. Officialservitut har ett starkt skydd och är obegränsat i tid, men går inte att bilda om ledningsrättslagen är tillämplig. 3D-fastighetsbildning används bara om det är lämpligare än andra fastighetsrättsliga lösningar. Allmänna va-ledningar inryms i ledningsrätt, vilket då kan ses som ett självklart alternativ för va-tunnlar. Det är dock oklart om en va-tunnel kan betraktas som en ledning. Tunnlar som innehåller ledningar, kan indirekt skyddas genom ledningsrätten, men för tunnlar som endast innehåller öppna avlopp är ledningsrättslagens tillämpning otydlig. Omhändertagande av avloppsvatten är en samhällsviktig funktion och rättigheterna bör kunna säkras på ett effektivt sätt. Studien visar att det råder osäkerhet kring rättigheter för avloppstunnlar, både hos ledningshavare men också inom Lantmäteriet. Att gränsen mellan ledning och tunnel inte är definierad bidrar till oklarheterna. En slutsats är att det finns ett behov av förtydligande i lag.

A traditional property ownership extends from the surface both upwards and downwards, as far as it is possible to take advantage of it. Therefore, the consent of property owners is required when a pipe or other device is to be laid. The legal right has to be secured. The aim of the study is to describe the ways in which legal rights to space for sewage tunnels can be secured, as well as to analyze the applicability of the Utility Easement Act. Trollhättan's four mile long system of sewage tunnels is used as an example for the essay. It runs through 400 properties, where the rights to the space are not secured.

The rights used for sewage tunnels in Sweden are agreement easement and official easement, 3D property and utility easement, according to an inquiry and interviews. Possible options to access land for laying pipes are also the rights of use, but not suitable for tunnels as it is limited in time. For the agreement easement time is unlimited, but as rights of use, it has a weaker legal protection than official rights. Official easements are unlimited in time and they also have a strong protection, but this form of rights cannot be used if the Utility Easements Act is applicable. To form a 3D property, the property formation has to be the most appropriate measure to cater for the purpose, in comparison with other real estate legal solutions.General pipes are included in the utility easement, which should be seen as the natural alternative for sewage tunnels. It is unclear, however, if a sewage tunnel can be regarded as a pipe. If there is a tunnel containing pipes, the tunnel could be indirectly protected by the utility easement. But concerning tunnels containing open sewer, the law is unclear. The disposal of waste water is a vital function, and rights should be able to be formed effectively.However, the study shows that there is uncertainty about what kind of rights should be formed for tunnels. The undefined limit between pipe and tunnel contributes to the uncertainties. To conclude, there is a need for clarification in the law.