Bakgrund:

I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet. För att kunna använda spel i undervisning är det av stor vikt att undersöka spelets dolda grundantaganden och axiom om politiska ideologier. Dessa är intressanta eftersom de får elever att fatta politiska beslut och skolar dem i politiskt tänkande.

Syfte:

Syftet med denna uppsats är att analysera hur politiska ideologier reproduceras i datorspelet Democracy 3, samt vilka föreställningar om politik, politiker och medborgare som manifesteras.

Metod:

Utifrån Balls (2011) definition av frihetsbegreppet inom de politiska ideologierna, arbetades en ideologisk ram fram för att använda som grund till analysen av datorspelet Democracy 3. Det skapades dessutom en metod med tre delar: genomspelning, textanalys och bildanalys att utföra på datorspelet, för att kunna analysera spelets explicita och implicita ideologiska referensram. Denna kombination var viktig för att kunna nå den implicita ideologiska referensram som är dold för spelaren, medan den explicita ideologiska referensramen mer faktiskt visas för spelaren.

Resultat:

Analysen visar att datorspelet Democracy 3:s reproduktion av den konservativa och den liberala politiska ideologin inte skapar några renodlade versioner av dessa. Istället innehåller ideologierna som reproduceras i spelet, blandningar av de stora ideologiska inriktningarna som existerar på det tidiga 2000-talet. Detta genom att spelet bland annat reproducerar både den neo-klassiska liberalismen och välfärdsliberalismen som en enhetlig ideologi.