Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Geografiska informationssystem som analysverktyg av kommunal planering: En studie om markinnehav i Kungälv-, Lysekil- & Skövde kommun
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
2014 (svensk)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgaveAlternativ tittel
Geographic Information Systems as an analysis of local government planning : A study of land holdings in Kungälv, Lysekil & Skövde (engelsk)
Abstract [sv]

Sedan år 1900 har en stor befolkningsökning skett i Sverige vilket idag har lett till att strategisk planering är viktig för samhällets fortsatta utveckling. Den senaste kommunreformen år 1970-71 ledde till större kommuner och ett ökat ansvar. Kommunerna skulle nu börja arbeta aktivt med samhällsplaneringsfrågor och inga juridiska skillnader skulle finnas kvar. Idag sker den kommunala utvecklingen i olika takt, dels beroende på geografiskt läge och resurser men även för att det inte finns något regionalt system som kontrollerar hur kommunerna arbetar med markfrågor. I samband med Väröfallet år 1963 uppmärksammades att den fysiska planeringen hamnade i skuggan av ekonomiska intressen. Efter händelsen fick människor upp ögonen för miljöfrågor och rädslan för miljöförstörelser på jorden ökade. I och med Väröfallet började kommunerna arbeta mer aktivt med miljöfrågor men först år 1999 antog Riksdagen 15 miljökvalitetsmål som senare blev 16 stycken år 2005. Miljökvalitetsmålen regleras i miljöbalken. Miljökvalitetsmålen skulle främja en hållbar utveckling och riksintressena finns för att skydda den biologiska mångfalden. Syftet med studien är att kartlägga tre kommuners markinnehav och hur användningen påverkats sedan den senaste kommunreformen. Metoderna som använts i studien är kvalitativ och kvantitativ. Den kvantitativa delen består av konkret kartframställning i programmet ArcMap där tillhandahållet kartmaterial kommer från respektive kommun och en tidigare kurs. Kartframställningen är ett viktigt moment för att analysera hur markinnehavet ser ut samt riksintressenas utbredning i kommunerna. Den kvalitativa delen i studien består av intervjuer med kommunala representanter som delgivit oss fakta kring markfrågor och planeringsstrategi. I studien undersöks även om det finns något regionalt system som kontrollerar deras arbetssätt. Resultatet av de framställda kartorna visar kommunalt markinnehav, kommunal industrimark, riksintressen och privata markägare som är av betydelse. En del i resultatet är en analys av areal på kartorna som gjordes med hjälp av GIS-verktyg för att visa hur mycket kommunal mark och industrimark som täcks av riksintressen. En annan del i resultatet är att visuellt se kommunala förutsättningar för framtida utveckling. Sammanfattningsvis bör kommunerna arbeta aktivt med GIS-verktyg som ett hjälpmedel för kontroll av markanvändningen. Genom GIS kan kommunerna hålla sig uppdaterade och se hur förändringar i kommunen sker över tid. Slutsatsen av studien är att kommunerna måste arbeta strategiskt för att utveckla ett hållbart samhälle

Abstract [en]

Since 1900, a large population increase has occurred in Sweden, which has led to the importance of strategic planning for society's continued development. The latest municipal reform, of 1970-71, led to larger municipalities with increased responsibility. Municipalities now started to work actively with community planning issues and no legal differences were to remain. Today, municipal development occurs at different rates, partly depending on geographical location and resources, but also because there is no regional mechanism that controls how municipalities are working with land issues. In connection with "Väröfallet, in 1963, attention was drawn to the fact that physical planning was eclipsed by economic interests. After that event, people became aware of environmental issues and fear of environmental damage on earth increased. During the time of "Väröfallet" municipalities began working more actively with environmental issues, but it was not until 1999 that the government adopted 15 goals to regulate environmental quality which later, in 2005, became 16 goals. Environmental quality objectives are regulated by "Miljöbalken". The objectives were to promote sustainable development and national interests to protect biodiversity. The purpose of this study is to compare the landholdings of three municipalities and how the use of them has been affected since the last municipal reform. The methods used in the study are qualitative and quantitative. The quantitative section consists of a concrete mapping program, ArcMap, which provided map data from each municipality as well as a previous study course. Map production is an important step in analyzing what the landholdings looks like as well as the distribution of national interests within the municipalities. The qualitative part of the study consists of interviews with municipal representatives who informed us about the facts surrounding land issues and planning strategy. The study also investigates whether there is a regional system that controls the way in which they work. The result of the produced maps shows urban land holdings, national interests as well as private landowners of importance. Part of the result is an analysis of the area on the maps made using GIS tools to show how much municipal land and industrial land covered by national interests. Another part of the result is to visually see local conditions for future development.

The maps were analyzed using GIS tools to measure similarities, differences and local conditions for future development. Summary local governments should actively work with GIS tools as an aid in the control of land use. Through GIS, municipalities can keep updated and see how changes in the municipality take place over time. The conclusion of the study is that local governments must work strategically to develop a sustainable society

sted, utgiver, år, opplag, sider
2014. , s. 48
Emneord [en]
Sustainable development, sustainability
Emneord [sv]
GIS, Kartframställning, Strategisk planering, Riksintressen, Markanvändning, hållbar utveckling
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-6926Lokal ID: EXC575OAI: oai:DiVA.org:hv-6926DiVA, id: diva2:758737
Fag / kurs
Land surveying
Utdanningsprogram
Lantmäteriingenjör
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2014-11-06 Laget: 2014-10-28 Sist oppdatert: 2015-05-07bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 508 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf