I Sverige mår de flesta ungdomar bra, men det finns en del ungdomar som inte mår bra, denna del är så stor att det anses vara ett folkhälsoproblem. Problemet med ungas bristande mentala hälsa är både nationell och lokal. Enligt de kartläggningar vi har tagit del av har den självskattade upplevelsen av att må dåligt under de senaste åren planat ut, men det är fortfarande för många ungdomar som mår dåligt. Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma skolsköterskor i Sjuhäradsbygden har vi undersökt uppfattningar kring vilka faktorer som påverkar den mentala hälsan och som bidrar till en bättre mental hälsa. Resultatet har analyserats inspirerat av en fenomenografisk analysmetod. I skolsköterskors uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och således var det intressant att se till deras uppfattningar i syftesfrågan. Våra resultat visar att kunskapen hos skolsköterskor om faktorer som påverkar den mentala hälsan är bred, och att det finns uppfattningar om svårigheter att påverka de faktorer som har inverkan på ungdomars mentala hälsa. Faktorerna beskrivs ofta enligt skolsköterskorna som strukturella problem grundade i ungdomarnas hela livsmiljö och livssituation. Analysen resulterade i kategorierna krav, stöd, vanor och stabilitet eftersom dessa är viktiga för barn/ungdomar under uppväxtåren för att de skall kunna må bra och ha en god mental hälsa. Vi hoppas att vårt arbete kan bidra med ny kunskap och en djupare förståelse till professioner som arbetar med ungdomars mentala hälsa i skolan om faktorer som påverkar den mentala hälsan. Det ger ett kunskapsläge lokalt som kan tänkas vara viktigt för det fortsatta hälsofrämjande arbetet samt satsningarna i det lokala folkhälsoarbetet

In Sweden most young people feel good, but there are some young people who are not doing well and this part is so large that it is considered a public health problem. The problems of young people’s lack of mental health are both national and local. According to the reports we have read, the self-reported experience of feeling bad in recent years has leveled off, but there are still too many who are doing poorly. Through qualitative interviews with professional nurses in Sjuhäradsbygden we have investigated the perceptions of factors affecting mental health and contribute to a better mental health. The results were analyzed inspired by a phenomenographic analysis. The school nurses' mandate is to work on health promotion and disease prevention and thus it was interesting to see their beliefs about the aim in this study. The results show that the state of knowledge of nurses about factors affecting mental health is broad. However there are perceptions of the difficulties that influence the factors that affecting young people's mental health. The factors are often described as structural problems based in young people's entire living environment and life situation. Four categories emerged from the analysis: requirements, support, habits and stability all important for important for children/young people during their formative years in order to be able to feel good and develop good mental health. We hope that this work contributes to a deeper understanding to people working with young people in schools about factors affecting their mental health. It may provide a state of knowledge that can be useful not only for the investigations on health promotion at a local level but also for forthcoming activities on public health