Bakgrund: På senare år har man kunnat konstatera en försämring bland svenska elevers matematikprestationer. Då problemlösning omfattar många av de centrala delarna inom matematikämnet och därmed utvecklar elevernas kreativitet, har den fått ett större fokus i hopp om att förbättra den rådande försämringen gällande elevers matematiska kunskaper. Forskare som bland annat Cai (2003), poängterar vikten av att arbeta med problem då eleverna utvecklar och sammanfogar sina kunskaper på ett effektivt sätt. Forskning visar även på att det är mest gynnsamt att utföra problemlösningsarbete i grupp. Därför är det intressant att undersöka vilken gruppkonstellation som är mest givande för elevers utveckling av matematiska förmågor, i hopp om att utveckla deras matematiska kunskaper och därmed nå bättre resultat.

Syfte: Vårt syfte med studien var att undersöka vilken inverkan olika elevgrupperingar har vid arbete med problemlösningsuppgifter för elevens utveckling av matematiska förmågor.

Metod: Studiens data samlades in genom kvalitativa observationer med nio elever från årskurs tre. För att få en tydlig bild av hur de olika elevgrupperingarna påverkade elevernas matematiska utveckling i arbete med problem, uppmanades de att uttrycka sina tankar högt, vilket resulterade i en tänka högt-observation. Observationerna videoinspelades för att stärka tillförlitligheten i studien. All empiriinsamling sammanfattades och jämfördes för att kunna analyseras utifrån vår teoretiska utgångspunkt.

Resultat: I studien framkom det att kunskapsmässigt heterogena grupper är att föredra framför nivågrupperade grupper, då resultatet visade att blandade grupper i högre utsträckning utvecklade de olika matematiska förmågorna vid arbete med problem