Det har visat sig vara många matematiker inblandade i uppkomsten av att använda integraler vid bland annat areaberäkningar, vilket med delvis Arkimedes hjälp var en av de första tillämningar för denna beräkning, även om det vid den tiden inte var definierat precis som idag. Det har också visat sig att läroplaner och läroböcker har genomgått förändringar, både utseende-och innehållsmässigt, vilket ligger till grund för diskussionen. En intressant del av detta är att se hur de matematiska symbolerna presenterats eftersom det visat sig att många elever har svårt att tolka matematiska beteckningar och veta varför uträkningar görs som de görs.

Syfte

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att sammanställa information kring integralens historik och dels att undersöka hur läroplaner och läroböcker från 1970 och framåt har behandlat integralbegreppet och integralberäkningar.

Metod

För att uppfylla delen som berör integralens historik har en stor insamling av böcker gjorts för att jämföra innehållet. En sammanfattning av informationen är det som presenteras under "Bakgrund". Den andra delen är en läroplans- och läroboksanalys där dessa slutligen ställs mot varandra. Den första läroplanen och läroboken som undersökts är från 1970 respektive 1974.

Resultat

Då det visat sig att både läroplaner och läroböcker har genomgått en del förändringar kan det vara intressant att nämna att de för tillfället ser ut att vara på väg tillbaka till tidigare design och upplägg. Lgy 70 och den lärobok som undersöktes från 1974 är båda formella och tydliga, utan onödiga tillägg och begrepp, detsamma gäller Gy 2011 som är den läroplan som är aktuell idag. Den stora skillnaden mellan dessa verkar vara att den senaste läroplanen är mycket öppnare och lämnar fler valmöjligheter åt läraren, vilket är något som upplevs även i läroboken från 2013. Medan den tidigare har rubriker i läroboken som är direkt kopplad till läroplanen, vilket medför att läraren enkelt kan bocka av delmomenten allt eftersom eleverna tar sig framåt i boken, är det i den senare svårare att utläsa vad som är relevant och bör ingå i undervisningen, vilket gör att även läroboksförfattarna till viss del kan "välja" vad som ska finnas med och inte. Detta skulle kunna få till följd att framställningen upplevs mer ostrukturerad och därmed blir svårare att följa för eleverna