Background – Most likely, nurses will be in contact with patients and their relatives in palliative care at the end of life at some point in their careers. Studies have shown that relatives (family members or close friends) play a crucial role in palliative care, and that communication is a key factor in providing support for relatives. For optimal care provision, it is essential for nurses to consider and comprehend the experiences of relatives involved in palliative care at the end of life.

Aim – The aim of the study was to describe the experiences of being relative to a person receiving palliative care in the end of life.

Method – For this study a literature-based study grounded in analysis of qualitative researchwas used (Friberg, 2017). The qualitative method aims to create an understanding of individual’s experiences, perceptions, and needs. Nine scientific studies where analyzed.

Results – Three themes where found; 1) The importance of communication and cooperation, 2) Respect and understanding, 3) Emotional challenges. Relatives express a need for clear and accessible information to alleviate stress and enhance their ability to support their loved ones effectively. Active involvement in care decisions and a person-centered approach were underscored as pivotal.

Conclusion – The study underscores the significance of tailored information dissemination, active involvement of relatives in care decisions, and a person-centered approach to honor the dignity of patients in end-of-life care. Addressing these aspects can significantly improve the end-of-life experience for patients and their relatives.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som erhöll palliativ vård i livets slutskede. Närstående påverkas betydligt av situationen då livets slutskede hos deras anhörige väcker många olika känslor och upplevelser. Efter noggrann granskning och analys av nio vetenskapliga artiklar framkom att närstående önskade att få detaljerad information och ville vara mer involverade i vårdbeslut som tas för deras anhörige. När närstående fick vara delaktiga i vården ökade deras välbefinnande.

Resultatet tydliggjorde även vikten av att bevara patientens integritet genom att individanpassa vården för att säkerställa en lugn och fridfull palliativ vård i livets slutskede. Närstående uttryckte en önskan om att undvika onödigt lidande för sin anhörige. Närstående menade att detta kunde uppnås genom att deras anhörige fick smärtlindring vid behov. Dessutom efterfrågade närstående stöd från sjuksköterskan, vilket visade sig vara av stor betydelse för att hantera denna känsliga period i livet.

Diskussionen belyser sjuksköterskans centrala roll i att möta närståendes behov. Detta inkluderar att patientens integritet beaktas genom att ge en respektfull vård. Diskussionen framhåller närståendes behov av stöd och sjuksköterskans roll i att tillhandahålla känslomässigt stöd och lindra lidande. Genom att bättre förstå och tillgodose närståendes behov kan sjuksköterskan skapa en mer stödjande och empatisk vårdmiljö för både patienten och deras närstående under livets slutskede.