Bakgrund: Det har diskuterats att elever under sin skolgång inte får relevant kunskap inför arbetslivet (Savery, 2006). När elever beskriver vad som påverkar deras motivation mest fokuserar de på innehållet i undervisningen, en differentierad undervisning, meningsfulla uppgifter och bedömning som är konstruktiv och framåtsyftande. Problembaserat lärande (PBL) och projektbaserat lärande (PjBL) är arbetssätt som kan ha potential att tillgodose behov för elever och den arbetsmarknad de kan komma att möta i 2000-talets samhälle. PBL är en benämning på en pedagogisk lärmetod som betonar elevers ansvar för sitt eget lärande. Enligt English et al. passar PBL bra in i skolans lärande eftersom metoden betonar verklighetsbaserade problem även utanför skolans värld (English & Kitsantas, 2013). PjBL är en elevcentrerad, aktiv lärmetod där eleven ska involveras i planerandet och utförandet av ett strukturerat projekt. Inom både PBL och PjBL spelar läraren en stor roll. Läraren ska bland annat planera lärprocessen, ha ämneskunskaper, främja samarbetet i gruppen, ge eleverna support i deras undersökningar och uppmuntra frågor under arbetets gång. Många av de kunskaper och färdigheter som kan uppnås med PBL och PjBL står med i teknikämnets kursplan i Sverige. Dock står inte lärmetoderna med i kursplanen.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie är att undersöka via tekniklärares erfarenhet om de uppfattar en förändring av motivation hos elever i årskurs 7–9 inom teknikämnet med hjälp av PBL och/eller PjBL som lärmetod.

Metod: Bakgrundssökningen till uppsatsen gjordes via databaserna ERIC och Google Scholar. Studien utfördes med hjälp av en enkät, där 22 frågor ingick. Frågorna var ställda som ja- och nej-, graderings- och essäfrågor. Enkäten riktades till tekniklärare som använt eller använder sig av lärmetoderna PBL och/eller PjBL med sina elever. Enkäten publicerades online och skickades också till rektorer på 3skolor i Trollhättans kommun, med information att vidarebefordra den vidare till sina tekniklärare. Den insamlade datan från enkäten analyserades och sammanställdes genom beräkning av medelvärden och procentuell ökning för respektive faktor med hjälp av graderingfrågorna. Svaren på essäfrågorna lästes igenom för identifikation av mönster, teman och slutsatser. 

Resultat: Totalt deltog 24 tekniklärare i enkätstudien. Resultatet av den analyserade datan visade en positiv ökning på samtliga faktorer; motivation, inlärning av nya kunskaper, självständighet, samarbetsförmåga, kreativitet, arbetsförmåga, självtillit till sina förmågor, som kan definieras som genomgående faktorer i PBL och PjBL. Enligt lärarnas svar visade sig PBL vara den lärmetod som hade störst procentuell ökning i medelvärde av de sammanlagda resultaten med 51%, medan PjBL visade en ökning med totalt 40%, när alla faktorer lades ihop. För att styrka detta resultat krävs mer forskning kring metoderna.