Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär begränsningar för personens psykiska och fysiska förmågor. Tidigare har en vanlig uppfattning varit att problem vid ADHD försvinner när barnet blev äldre. I dagsläget beskrivs att de grundläggande problemen kvarstår i större eller mindre grad, även i ungdomsåren och upp i vuxen ålder. Tidigare forskning har visat att barn med ADHD som en konsekvens av sin funktionsnedsättning har svårare att skapa goda vänskapsrelationer, som i sin tur är en viktig skyddsfaktor för personens livskvalitet. 

Syfte: Att beskriva hur ungdomar med ADHD upplever sina vänskapsrelationer.

Metod: Vi har använt oss av kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat 12 ungdomar med ADHD i åldern 15–17 år. Materialet av intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Graneheim (2017).

Resultat: I resultatet framkom tre kategorier Kontakt med vänner, Den egna rollen och Hur vänskap påverkar samt nio underkategorier. Resultatet visar att vännerna har en betydande roll för deltagarna i studien och påverkar deras välmående och ger ungdomen ett sammanhang genom deras roll i vänskapsgruppen. Trots att deltagarna upplever att de har goda vänskapsrelationer, finns svårigheter att tolka signaler från vänner och kontrollera impulsivitet vilket kan leda till att deltagarna lätt hamnar i konfliktsituationer.

Slutsats: För ungdomar är jämnåriga vänner en av de största influenserna, de har en central roll för identitetsskapande och ger ett sammanhang att öva på färdigheter för att fungera i samhället och samspela med andra. Det är därmed en betydelsefull faktor som specialistsjuksköterskan behöver ha i beaktande för den hälsofrämjande omvårdnaden.

Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disability that involves limitations on a person’s mental and physical abilities. In the past, a common perception has been that problems with ADHD disappear when the child gets older.At present, it is described that the basic problems remain to a greater or lesser degree, even in adolescence and into adulthood. Previous research has shown that children with ADHD as a consequence of their disability have a harder time creating good friendships, which in return is an important protective factor for people’s quality of life.

Aim: To describe how adolescence with ADHD experience their friendships.

Method: We have used a qualitative interview study where we interviewed 12 adolescents with ADHD aged 15–17. The data of the interviews has been analyzed with a qualitative content analysis according to Lundman & Graneheim (2017).

Results: The results revealed three categories Contact with friends, The own role and How friendships affects and nine sub categories. The results show that friends have a significant role for the participants in the study and affect their well-being and give the adolescents a context through their role in the friendship group. Despite the fact that the participants feel that they have good friendships, they easily end up in conflict situations and have difficulty reading their friends.

Conlusion: For adolescents, peers are one of the biggest influences, they have a central role in creation of identity and provide a context for practicing skills to function in society and interact with others. It is thus an important factor that the specialist nurse needs to take in to account for health promoting nursing.