Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Re-organizing for digital product platforms: the work of vehicle motion engineers
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik. (iAIL LINA)ORCID-id: 0000-0002-1424-8651
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik. (iAIL LINA)ORCID-id: 0000-0002-6101-3054
Gothenburg University, Gothenburg, (SWE).
National Electric Vehicle Sweden (NEVS), Trollhättan, (SWE).
2019 (engelsk)Inngår i: Selected Papers of the IRIS / [ed] Pasi Hellsten, Tampere University, Finland, 2019, artikkel-id 10Konferansepaper, Publicerat paper (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

As flexibility and generativity of digitized information continuously afford new possibilities, a significant challenge for organizations becomes pinpointing forms and kinds of practice that are befitting from various aspects. Two overarching digitization eras have so far determined the greatness of the challenge for organizations; ‘computerization’, and ‘the Internet’. Today, a third era of digitization is marked by the emergence of digitized products. As an increasing number of code lines and software are being incorporated in previously physical products such as cars, they can be used as complete products on one layer, and simultaneously turn into platforms enabling other firms to develop and integrate new components, content, or services on another layer. As digital product platform’s multiple design layers need to be open to various applications and agendas, their development requires new justifications and approaches for organizing work. By looking into the characteristics of digital product platforms, we discuss the shifts in the work of engineers as they engage in developing digitized products along three main courses of action. We illustrate how these courses of action are formed based on the requirements of developing digital product platforms rather than managerial presuppositions

sted, utgiver, år, opplag, sider
2019. artikkel-id 10
Emneord [en]
digital product platforms, digitization, organizing, work, engineers
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande; Produktionsteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-17810OAI: oai:DiVA.org:hv-17810DiVA, id: diva2:1612522
Konferanse
IRIS42 Tampere University, in Nokia, Finland, 11-14 August 2019.
Tilgjengelig fra: 2021-11-18 Laget: 2021-11-18 Sist oppdatert: 2023-06-02bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Rethinking Competence: On Performing Digital Transformation
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Rethinking Competence: On Performing Digital Transformation
2021 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Nya fenomen växer fram i takt med att vi införlivar digitala tekniker på arbetsplatsen. Den digitala omvandlingen undersöks här främst i betydelsen av att omvandla affärsmodeller för att skapa konkurrensfördelar. Men det är inte bara den affärsmässiga sidan av den digitala omvandlingen som är viktig. Även andra aspekter, såsom omvandling av arbetsmetoder och kompetenser, har betydelse. Istället för att fokusera på hur företag kan överleva trots ständiga tekniska förändringar ställer jag i denna forskning frågan hur medarbetarna klarar den ständiga förnyelsen på arbetsplatsen. Några av de frågor jag söker svaret på är: Vad består digital kompetens av? Vilka aspekter i arbetet förändras i takt med den ökande närvaron av digitala tekniker på arbetsplatsen? Hur påverkar dessa föränderliga aspekter kompetensen på arbetsplatsen? Varför är medarbetare frustrerade över sin kompetensutveckling, trots att de arbetar framgångsrikt med avancerade digitala tekniker? Hur kan vi främja kompetensutvecklingsprocesser på arbetsplatsen på ett följsamt sätt?

Som exempel använder jag två yrken som genomgår en omfattande digital omvandling: digital kommunikation och fordonsteknik. I båda dessa yrken kommer man i kontakt med infrastrukturmässiga digitala tekniker, såsom digitala kommunikationsplattformar och den digitala fordonskontrollplattformen för självkörande funktioner. Genom att fokusera på kommunikationsansvarigas och fordonsteknikers arbete tillhandahåller jag argument för digital omvandling som en utpräglad form av förändring. De fall som presenteras visar också hur arbetet måste organiseras dynamiskt, och hur medarbetare påverkas genom behovet av att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.

För att tillhandahålla dessa argument har jag förlitat mig på utförliga data som har samlats in genom 59 intervjuer med medarbetare och chefer, åtta månaders iakttagelser av teknikernas arbete och flera års studier på fältet där jag har följt deras arbete. Baserat på slutsatserna som presenteras i fem akademiskt granskade artiklar, undersöks följande punkter i avhandlingen:

Omvandling kontra förändring: Olika aspekter av arbetet omvandlas genom införandet av digitala tekniker. Denna omvandling är ett resultat av en mångfaldig, inre och anbringad utveckling av gränser, förhållanden, innebörder och stödjande viiimetoder på arbetsplatsen. Omvandlingen skiljer sig därmed från förändring i form av utbyte av färdigheter som ett resultat av en toppstyrd implementering av i förväg utarbetade svar på fördefinierade problem.

Att uppfatta arbetet kontra att ständigt föreställa sig arbetet: Användningen av digitala tekniker utvidgar det vi kan/bör göra på arbetsplatsen och som ett resultat av det blir kompetens något som inte bara innebär förmågan att förstå de nuvarande arbetsförhållandena utan även förmågan att föreställa sig nya. Förmågan att föreställa sig nya möjligheter uppnås genom ständig utvärdering av nuvarande arbetsomständigheter. Följaktligen omvandlas kompetens genom ständig utvärdering till en pågående process där man reviderar sin förståelse för arbetet. Men uppbyggandet av den här typen av dynamisk förmåga hindras av tänkesätt som historiskt har föranletts av fördefinierade problem och optimala lösningar.

Att utföra arbetet kontra kompetens på arbetsplatsen: Heterogena mekanismer krävs för att stödja den ständigt föränderliga förståelsen för arbetsförhållanden. Heterogeniteten hos dessa mekanismer visas i förekomsten av motsatta eller överflödiga åtgärder som alla är oumbärliga för att arbetssystemet ska fungera väl. Resultaten visar dock att det faktiskt har biverkningar att genomdriva en sådan tankemässig anpassningsförmåga och handlingsmångfald. Även om arbetssystemet är lyckat, bedöms individernas utveckling på lång sikt av behovet att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.

Att uppfatta kontra att förstå: I arbetssituationer där digitala tekniker införlivas i stor utsträckning är förändring en bestående faktor. För att hantera förändringen krävs därför löpande eftertanke och ständigt övervägande. Det innebär att medarbetarnas inte kan ha ett fast och statiskt tänkesätt för att kunna förstå sitt arbete. Arbetet är i stället en pågående process och medarbetarna måste engagera sig i olika pågående aktiviteter. Det handlar alltså om att fokusera på att förstå snarare än begreppsmässiga tillstånd, och detta visar att stödlösningar måste uttänkas i takt med att arbetsförhållandena förändras. Fördefinierade problem och optimala lösningar blir med andra ord inte lika viktiga.

Slutsatserna ovan får konsekvenser för medarbetarnas digitala kompetens. Dessa konsekvenser kan sammanfattas i fyra förutsättningar för förståelsen av digital kompetens:

Digital kompetens, förutsättning 1: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna utför olika uppgifter på kort tid, och ixi frånvaro av direkta organisatoriska krav, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt dra nya gränser.

Digital kompetens, förutsättning 2: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna tillmötesgår ett ökat antal heterogena sociala och tekniska faktorer, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt förhålla sig till vad som är värt att medverka i.

Digital kompetens, förutsättning 3: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna kan hämta mening och mål från ett utvidgat nätverk av kontakter, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt utvärdera relevansen av den aktuella valda vägen.

Digital kompetens, förutsättning 4: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna ständigt omförhandlar målet och vägen dit, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att komma ihåg att stödplaner är verkningsfulla i en specifik tidsbegränsad kontext.

Abstract [en]

With increasing incorporation of digital technologies at work, a growing concern has been with the competence of the workforce. To capture the importance of competence in relation to digital technologies, Information Systems has traditionally employed the concept of “IT competence”. In recent years, the more contemporary concept of “digital competence” has made its way into Information Systems. However, regardless of whether these concepts refer to distinct sociotechnical phenomena, it can be said that they provide similar contributions and limitations. As a result, the focus in both the “IT competence” and “digital competence” literature has been primarily limited to the individual’s abilities to use specific IT artifacts to perform certain work tasks. These limitations have bounded our concept of how the incorporation of today’s digital technologies transforms entire work relations and therefore the plausible ways in which the workforce can adapt to these changes. By revisiting the theoretical value of these concepts through a Neo-Sociotechnical Systems approach, my research aim has been to provide an enhanced understanding of a) the implications of the digital transformation of work for competence, and b) digital competence as a theoretical concept that accommodates those implications. The dissertation provides a revised understanding of “digital competence” through a longitudinal and ethnographic study of two digitally transforming professions, i.e., communications and automotive engineering.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Trollhättan: University West, 2021. s. 196
Serie
PhD Thesis: University West ; 46
Emneord
Digital competence; digital transformation; digital platforms; Neo-Sociotechnical Systems approach; process view, autonomous drive engineering; digital communication.
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsintegrerat lärande
Identifikatorer
urn:nbn:se:hv:diva-17811 (URN)978-91-89325-11-1 (ISBN)978-91-89325-12-8 (ISBN)
Disputas
2021-12-10, F211, Gustava Melins gata, Trollhättan, 14:00 (engelsk)
Veileder
Merknad

Paper 5 visas inte för tillfället.

Tilgjengelig fra: 2021-11-25 Laget: 2021-11-18 Sist oppdatert: 2023-06-02

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

https://aisel.aisnet.org/iris2019/2

Person

Arghavan Shahlaei, CharlotteLundh Snis, Ulrika

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Arghavan Shahlaei, CharlotteLundh Snis, Ulrika
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 166 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf