Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Betygsinflation inom de svenska gymnasieskolorna: Är slutbetygen inte längre trovärdiga?
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
2021 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [en]

The number of secondary schools have increased in Sweden during the past years, and you may therefore wonder if there is any connection to an increasing competition between the secondary schools and in the end the secondary schools want to show as high graduation points as possible from their graduating students to attract new students to the school. The purpose with this investigation is to examine if there's any connection between these variables and if they affect the grade inflation among the Swedish secondary schools. Is there a difference whether the school is an independent school or a public school and what gender the students have? We have gathered data from the school year 2018/2019. To get a reliable result we will perform a regression analysis. We do this to see if there are any outliers and if there are any differences that can be connected to grade inflation. In summary, we conclude from the results that there is grade inflation based on our question. However, we have come to conclusion that these are not the main variables that effect the grade inflation. There may be other variables that effect the grade inflation more that we have not examined.

Abstract [sv]

Antalet gymnasieskolor har ökat i Sverige under de senaste åren och man kan därför undra om det finns en koppling till en ökad konkurrens mellan skolorna och att man i slutändan vill visa upp höga avgångsbetyg på sina elever för att locka nya elever till sin skola. Denna problematik har gjort att en diskussion kring inflationen i det svenska betygssystemet har uppstått. Syftet med denna undersökning är att undersöka om det finns någon koppling mellan dessa variabler och om dessa påverkar betygsinflationen inom de svenska gymnasieskolorna. Finns det någon skillnad om skolan är en kommunal eller friskola samt om kön spelar någon roll. Vi har samlat in data från Sveriges gymnasieskolor för läsåret 2018/2019. För att få en så tydlig slutsats som möjligt så ska en regressionsanalys utföras. Detta för att kunna se avvikelser och om det finns några skillnader som kan kopplas till betygsinflation. Resultatet i uppsatsen visar att det finns en betygsinflation utifrån vår frågeställning som vi valt för vår undersökning däremot så har vi kommit till slutsatsen att dessa inte är huvudvariablerna till att orsaka betygsinflationen. Det kan finnas andra variabler som kan påverka betygsinflationen mer som vi inte har undersökt. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
2021. , s. 33
Emneord [en]
Grade inflation, independent school, public school, level of knowledge, Sweden.
Emneord [sv]
Betygsinflation, friskolor, kommunala skolor, kunskapsnivå, Sverige.
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:hv:diva-17390Lokal ID: EXC513OAI: oai:DiVA.org:hv-17390DiVA, id: diva2:1588255
Fag / kurs
Nationalekonomi
Utdanningsprogram
Mäklarekonomprogrammet, fastighet och finans
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2021-09-01 Laget: 2021-08-26 Sist oppdatert: 2021-09-01bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 280 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf