Bakgrund: Läkemedelsanvändning hos äldre har ökat de senaste 25 åren. Polyfarmaci, det vill säga samtidigt användande av fem eller fler läkemedel, ökar risken för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner och en allvarlig konsekvens av detta är att cirka en av tio slutenvårdsinläggningar idag beror helt eller delvis på läkemedelsbiverkningar. Ett sätt att förebyggande detta är att genomföra symtomskattning av läkemedelsrelaterade problem med hjälp av bedömningsinstrument. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskors användning och erfarenhet av skattningsverktyg för läkemedelsrelaterade symtom, samt beskriva vad som är viktigt i arbetet med säker läkemedelsanvändning hos äldre personer. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som spreds via sociala medier. Studien hade både en kvantitativ del som presenterades med deskriptiv statistik och en kvalitativ del som analyserades och presenterades med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim. I studien deltog 53 sjuksköterskor med och utan specialistkompetens. Resultat: Resultatet visade att 44 procent hade erfarenheten att läkare inte brukar efterfråga symtomskattning i samband med läkemedelsgenomgång. På frågan som berörde användandet av validerade bedömningsinstrument för symtomskattning vid läkemedelsrelaterade problem, uppgav 51 procent att dem använde bedömningsinstrument. På frågan ombedömningsinstrument bidrog till säker läkemedelsanvändning svarade 56 procent att uppfattningen var att det bidrog till stor del eller delvis. I analysen av den kvalitativa delen framstod två teman: Att skapa en säker vård och Att arbeta med personen i centrum. Dessa två teman berörde vikten av ända målsenlig läkemedelsbehandling, att utbilda personal och arbeta i team, att arbeta förebyggande, att lindra symtom och hur man kan främja delaktighet hos patienten. Slutsats: Bedömningsinstrument för symtomskattning av läkemedelsrelaterade problem kan bidra till en säkrare läkemedelsanvändning. Rutiner kring hur och när bedömningsinstrument för läkemedelsrelaterade symtom ska tillämpas bör upprättas på nationell nivå för att kunna skapa en mer jämlik och säker vård.

Background: Drug use in the elderly has increased over the past 25 years. Polypharmacy, is the concomitant use of five or more drugs, increases the risk of drug side effects and drug interactions and a serious consequence of this is approximately one in ten inpatient care facilities today is wholly or partly due to drug side effects. One way to prevent this is to carry out assessment of drug-related symptoms with the help of assessment instruments. Aim: The aim of the study was to map nurses’ use and experience of assessment tools for drug-related symptoms,and to describe what is important in the work with safe drug use in the elderly. Method: The study was conducted in the form of a survey that was distributed via social media. The study had both a quantitative part that was presented with descriptive statistics and a qualitative part that was analyzed and presented with a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren-Graneheim. The study involved 53 nurses with and without specialist competence. Results: The results showed that 44 percent had the experience that doctors do not usually ask for symptom assessment in connection with drug review. When asked about the use of validated assessment instruments for symptom assessment in drug-related problems, 51 percent stated that they used assessment instruments. When asked whether assessment instruments contributed to the safe use of medicines, 56 per cent answered that the perception was that they contributed to a large extent or in part. In the analysis of the qualitative part, two themes emerged: Creating safe care and Working with the person at the center. These two themes touched on the importance of appropriate drug treatment, training staff and working in teams, working preventively, relieving symptoms and how to promote patient participation. Conclusion: Assessment instruments for symptoms of side-effects and interactions can contribute to a safer pharmaceutical usage for the elderly. National guidelines on how and when symptom assessment instruments are applied in clinical praxis should be constructed to create an equal and safe care.